USA:s tidigare utrikesminister Albright död

Albrights personliga historia, som ledde till posten som en av världens mäktigaste diplomater, kan ses som en spegel av 1900-talet.

Hon föddes 1937 i Tjeckoslovakien som Korbelova, dotter till diplomaten Josef Korbel. Men vid nazisternas intåg i Tjeckoslovakien befann sig familjen i Belgrad och förblev i exil under nazistockupationen.

De unga åren kom att prägla Albrights djupa hat för totalitära ledare och förtryckarstater.

Efter kriget och när järnridån drogs ned mellan öst och väst valde familjen att migrera till USA 1948. Kommunismens framfart gav ytterligare kraft till den unga akademikern som snart upptäcktes av politiker och diplomater i USA, men med världen som arbetsfält. En av de viktigaste var Zbigniew Brzezinski, som först var ledande inom USA:s nationella säkerhetsråd och senare som säkerhetspolitisk rådgivare under demokraten Jimmy Carter.

FN-ambassadör under Clinton

Brzezinski kom att formulera viktiga delar i USA:s kalla krigetdoktrin, och det var ingen tillfällighet att Madeleine Albright följde nära med honom i de diplomatiska toppskikten i huvudstaden Washington DC.

När demokraten Bill Clinton blev president 1993, valde han att låta Albright representera USA som ambassadör i FN:s mäktiga säkerhetsråd . När Clintons utrikesminister Warren Christopher lämnade posten var valet till efterträdare naturligt.

Men Albrights nominering var samtidigt historisk. För första gången skulle en kvinna bli utrikesminister. Dessutom var Albrights bakgrund, med judiskt ursprung men där familjen konverterat till katolicismen, också en viktig skärva i den mosaik som USA:s utrikespolitik representerar.

Tidigare president Bill Clinton och tidigare utrikesminister Hillary Clinton värdesätter henne med några korta minnesord: hon var "en kraft för frihet, demokrati".

Nuvarande presidenten Joe Biden har beordrat Vita huset och andra federala byggnader att flagga på halv stång till den 27 mars.

– Amerika hade ingen som var mer beslutsam om demokrati och mänskliga rättigheter än utrikesminister Albright, som personligen kände till och som själv skrev om autokratins faror, sade Biden efter dödsbeskedet.

Skarp blick och retorik

Alltid med en brosch på klädesplagget, ofta med starka och väl valda symboliska inslag: en hök, en örn eller bara breda vingar. Hon var lika skarp i blicken som i sina kommentarer och reflektioner – alltid med samma utgångspunkt: Förtryckta minoriteter, utsatta folk och jagade människor måste hjälpas när förtryckare vänder sitt hat och sina vapen mot dem.

Detta hat mot auktoritära ledare gällde även på hemmaplan i USA. I ett ovanligt utspel för en före detta toppdiplomat valde Albright att likt en grekisk skådespelare i en tragedi att ta bladet från munnen och kalla dåvarande president Donald Trump för icke-amerikansk och antidemokratisk.

Tidigare hade hon också motsatt sig USA:s invasion i Irak under president George W Bush.

Men hon var också en trofast vän. En av dem som hade stor respekt för Albright – en respekt som besvarades – var dåvarande utrikesminister Anna Lindh. I Lindhs namn hedrades Albright av Anna-Lindh-priset 2013.

Även tidigare utrikesminister Margot Wallström stod Albright ganska nära. På en bild på sociala medier sitter de två i en hembygdssoffa. Wallström skriver:

"Ditt arbete för fred, demokrati och kvinnors rätt har lämnat avtryck."

I det längsta fortsatte Albright att följa, kommentera och reflektera över världspolitiken. Och det är talande att hennes sista bok har en kort, koncis titel: "Fascism: en varning".

Madeleine Albright avled i sviterna av cancer, meddelar hennes familj.

Rättad: I en tidigare version av texten fanns en felaktig uppgift om Zbigniew Brzezinskis titel under Jimmy Carters presidenttid.