Det är ett problem som för tillfället finns över hela landet. Med ett ökat antal flyktingar som söker vård blir det allt svårare att få tag på utbildade tolkar. Då antalet nyanlända till Vadstena blivit fler den senaste tiden är det här ett problem som även vårdcentralen där upplever.
– Ofta är det personalen som ringer för deras räkning eftersom de inte kan språket. Vår sköterska gör den första bedömningen och bokar vid behov en läkartid och hoppas att man ska få tag på en telefontolk, men vid flera tillfällen har det inte lyckats och man har fått skjuta fram besöket. Det fast att vi försöker boka i god tid. Det är bekymmersamt, säger Malin Johansson, distriktsläkare och verksamhetschef på vårdcentralen i Vadstena.
I vissa undantagsfall har släktingar eller bekanta som kan engelska följt med för att tolka.
– Men det är inte det optimala, men som situationen är nu med det ansträngda läget så har man även fått titta över den typen av lösningar, så länge patienten är med på det och att det känns okej, säger Johansson som menar att det optimala är auktoriserade sjukvårdstolkar.
– De har en formell utbildning, man tolkar i jag-form och man översätter allt som vårdpersonalen säger och allt som patienten säger. De kan också en del medicinska begrepp, för det märker man när anhöriga ska försöka, det kan vara svårt för dem att veta. Den medicinska kännedomen finns inte heller hos de icke auktoriserade tolkarna, säger Johansson.
I Sverige har asylsökande vuxna rätt till ”vård som inte kan anstå” men Region Östergötland har ett generösare synsätt och erbjuder all vård även till vuxna. Samtliga asylsökande erbjuds en hälsoundersökning via Flyktingmedicinskt centrum. Alla barn under 18 år erbjuds utöver det samma sjukvård som barn som är folkbokförda i Sverige.
För ett par veckor sedan var Malin Johansson och Britta Hellström, vårdenhetschef på Vadstena vårdcentral, ute på evakueringsboendet på Vätterviksbadets camping för att informera om hur det går till när man behöver komma i kontakt med sjukvården.
– Sedan erbjöd vi även de boende som hade behov av det, en kort medicinsk konsultation och tog det där på plats. Vi undersökte och träffade en del patienter och ordnade recept till de med kroniska sjukdomar.
Till en början handlar det ofta om vanliga sjukdomar som luftvägsinfektioner, ont i öronen, ögoninfektioner eller förkylningar.
– De asylsökande som har varit här ett tag söker ofta med en annan problematik som färgas av de traumatiska upplevelser som de varit med om i sitt hemland och under tiden de varit på flykt. De mår inte sällan psykiskt dåligt med uttalad sömnstörning, mardrömmar, ångest och nedstämdhet. Många gånger söker de kanske för ont i magen, ont i huvudet eller muskulära besvär som sedan visar sig ofta orsakas av att de inte mår bra inombords.
Situationen ökar också belastningen på personalen.
– Visst märker vi av det. Men inte så vi känner att vi inte klarar av det. Det finns flera andra enheter i Regionen som har det betydligt tuffare, säger Malin Johansson.