Ida Sundström har valt att göra en tvättkorg. Efter att ha sytt själva tvättsäcken i textilslöjdssalen ska hon nu börja med ställningen. Den snickrar hon ihop i träslöjdssalen.
För Idas del är kanske det tyngsta arbetet gjort.
– Jag gillar inte symaskiner. Det är roligare att arbeta med trä, säger hon leende.
I sjuan och åttan är såväl trä- och metallslöjd som textilslöjd schemalagda. Då får eleverna lära sig olika tekniker. Men i nian ska de välja ett eget projekt där helst båda slöjdarterna ska ingå.
– Vi tyckte att eleverna skulle ha en slags slutuppgift där de kan använda det de lärt sig och få utlopp för sin kreativitet, förklarar trä- och metallslöjdläraren Henrik Roshamn.
Textilslöjdläraren Lotta Freyschuss berättar att skolan jobbat på det här sättet i sju år.
– Det funkar bra att göra så här med niondeklassare som är ganska självgående. Men det skulle inte fungera lika bra med yngre elever, säger hon och visar en planering där eleverna fyller i vad de gjort varje gång och vad de ska göra vid nästa tillfälle.
– Då kommer de igång direkt när lektionen börjar.
Det lite annorlunda arbetssättet gör att det är svårt att ha jämnstora grupper hela tiden.
– Oftast är det många elever i träslöjden till att börja med. Men vi försöker styra så att de är någorlunda jämnt fördelade, säger Henrik.
Han förklarar att niorna har en valmöjlighet till.
– Om någon bara vill ha trä- och metallslöjd eller bara textilslöjd så får han eller hon ha det. Då har man en och en halv termin med sitt förstaval och en halv termin av den andra slöjdarten.
Bredden på de olika arbetena är stor. I slöjdsalarna tillverkas förutom tvättkorgar bland mycket annat även stolar och fotpallar.
Aron Wallgård är i färd med att färdigställa en sådan. Han jobbar i motsatt riktning jämfört med Ida och hennes tvättkorg och börjar i träslöjden. När träkonstruktionen är färdig tar han den med sig till textilslöjdsalen för att klä in locket med skumgummi och tyg.
Aron tycker att slöjdämnet ger en skön variation mot de mer teoretiska ämnena. Fast viss teoretisk kunskap har han nytta av i palltillverkningen, i det här fallet matematik.
– Jag började med att göra en ritning där man ser pallen ur olika vinklar och tog ner den i rätt skala, säger han.