KrĂ€ftlĂ€get – sĂ„ Ă€r det nu enligt tvĂ„ yrkesfiskare

KrÀftfisket nÀrmar sig men hur mycket krÀftor finns det nu och hur stora Àr de? Vi har frÄgat tvÄ experter.

Nu nÀrmar sig Ärets krÀftfisketider. Arkivbild.

Nu nÀrmar sig Ärets krÀftfisketider. Arkivbild.

Foto: Peter Calén

Vadstena2024-08-06 08:00

Nyheten i korthet

  • KrĂ€ftfisket nĂ€rmar sig men krĂ€ftorna Ă€r generellt sett mindre idag Ă€n för nĂ„gra Ă„r sedan, enligt Jonny StĂ„hl, ordförande för VĂ€tterns Fiskareförbund. Han tror att det beror pĂ„ att krĂ€ftorna fiskas sĂ„ hĂ„rt att de inte hinner bli stora.
  • Yrkesfiskaren Petter Jakobsson menar att krĂ€ftorna pĂ„ vissa platser generellt sett ser större ut Ă€n tidigare. Han menar att fisket varierar under sĂ€songen beroende pĂ„ temperatur, vindar, vatten- och ljusförhĂ„llanden.
  • Petter Jakobsson uppger att pĂ„ VĂ€stgötasidan finns det generellt sett fĂ€rre men större krĂ€ftor, medan det pĂ„ östgötasidan finns fler men mindre krĂ€ftor.

Jonny StÄhl, ordförande för VÀtterns Fiskareförbund och yrkesfiskare, sÀger att skalbytet var sent i Är.

– KrĂ€ftorna byter skal strax efter midsommar men pĂ„ de grunda bottnarna inne i Motalaviken och Vadstena sĂ„ skulle jag tro att dĂ€r har nog fisket kommit igĂ„ng nu.

Han förklarar att krÀftorna generellt sett Àr mindre i dag Àn för nÄgra Är sedan. Varför vet man inte sÀger han.

– Min egen teori Ă€r att vi fiskar dem ganska hĂ„rt sĂ„ de hinner helt enkelt inte bli stora. Men jag har inga fakta sĂ„ jag kan belĂ€gga det, betonar han.

Jonny StÄhl tror att krÀftfisket blir bÀttre lite lÀngre fram pÄ sÀsongen men det Àr svÄrt att sÀga exakt nÀr. Det har dock varit generellt sett sent med krÀftorna och de som fiskar har fÄtt mindre Àn vad de brukar fÄ nu. Han förklarar att det beror pÄ hur djurens skalbyte sker.

Stabilt vÀder och högtryck Àr enligt honom bra för krÀftfisket.

– Börjar det blĂ„sa och framförallt om vi fĂ„r nordliga vindar sĂ„ det kommer kalla bottenströmmar in pĂ„ grundomrĂ„dena, dĂ„ kan ju fisket bli förstört för det.

Han tipsar om att ha bra bete.

– RejĂ€lt krĂ€ftbete och jag tycker att vitfisk Ă€r bland det bĂ€ttre. Och man ska undvika odlad lax för det finns risker med sjukdomar som kan finnas i odlad lax. 

Petter Jakobsson, yrkesfiskare och Àgare av Vadstenaföretaget Klosterdelikatesser, sÀger Àven han att det Àr lite sent igÄng med krÀftorna och menar att det Àr lite kallare i Är.

– Det har vĂ€l egentligen precis börjat dra igĂ„ng nu. Men jag tycker att det ser bra ut, fĂ„ngsterna jag fĂ„r hittills. Jag tycker generellt sett att krĂ€ftorna ser större ut pĂ„ sina stĂ€llen Ă€n vad de har gjort tidigare. Det Ă€r gĂ„r i cykler sĂ„nt hĂ€r.

Trenden över lÀngre tid Àr att de minskar i storlek sÀger han. Fisket varierar ganska mycket under sÀsongen beroende pÄ temperatur, vindar, vatten och ljusförhÄllanden. Det styr vilka djup som för stunden Àr bra att fiska pÄ.

– KrĂ€ftor finns det i stort sett överallt om det Ă€r bra bottnar. 

Petter Jakobsson, som Àr ute och fiskar nÀr vi ringer, fiskar pÄ VÀstgötasidan av VÀttern. Han uppger att det Àr skillnad pÄ krÀfttillgÄngen pÄ VÀstgötasidan jÀmfört med vid Vadstena.

– Generellt sett sĂ„ har vi hĂ€r fĂ€rre krĂ€ftor men större krĂ€ftor pĂ„ vĂ€stra sidan. 

Hans förklaring till att krĂ€ftorna pĂ„ östgötasidan Ă€r fler men mindre Ă€r att krĂ€ftorna i slutet av 70-talet började att etablera sig i nordöstra VĂ€ttern. Östgötasidan var alltsĂ„ först.

– SĂ„ norra VĂ€ttern och östra sidan neröver har haft mycket tid. 

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!