Samtidigt som klosterliljorna blommar bygger råkorna bo i Vadstena. Den som bor i närheten kan bli väckt tidigt på morgonen av högljudda skrän och den fridfulla fikastunden i trädgården kan bli störd. Therese Engdahl, miljöchef på samhällsbyggnadsförvaltningen i kommunen, berättar att de får ta emot många klagomål så här års. Det handlar om ljudvolymen och att råkorna skitar ner.
– Vi uppmanar fastighetsägare att se till att beskära träd och ta bort grenar där man ser att de bygger bo. Råkorna är smarta och bygger snabbt upp sina bon igen om man inte tar bort tillräckligt mycket.
Erik Enell, som är fastighets- och kyrkogårdschef, är en av dem som har erfarenhet av dilemmat. Kyrkogårdarna i Vadstena hade flera stora träd som samlade många råkor.
– Det var såklart ett problem för våra kyrkogårdsarbetare, råkornas avföring gödde växtlighet och ogräs i grusgångarna.
Men det finns också de som uppskattar råkorna.
Vadstenabon Lennart Wallstedt är gymnasielärare i biologi och har ett stort fågelintresse. Han förstår verkligen att råkorna kan vara störande om man bor nära, men tycker också att de är fascinerande fåglar.
– Visst har de en fantastisk fjäderdräkt! är det första han säger när vi möts vid Klosterkyrkan.
Fåglarna är ungefär lika stora som kråkor, men helt svarta. Det mest utmärkande är att de inte har fjädrar på näbbroten vilket får näbben att se ovanligt lång ut. Lennart berättar att detta är för att de gärna sticker ned näbben en bit i jorden för att dra upp mask och annat ätbart. Han beskriver dem också som rakare i ryggen än andra kråkfåglar.
– De ser ut som förnäma herrar i frack.
När kyrkogårdsförvaltningen hade som mest problem med råkorna klagade allmänheten främst på deras skränande, berättar Erik Enell.
– Det gjordes mindre insatser som beskärning av träd i samband med årliga åtgärder. Nu har våra stora almar tyvärr dött i almsjuka och tagits ner, det har gjort att råkorna flyttat till andra områden.
Lennart beskriver råkorna som trofasta, punktliga och sociala. Paren håller ihop livet ut och de återvänder till samma boplats. En anledning till att de kan kallas punktliga är att deras livliga diskussioner alltid startar en timme innan gryningen. Har man tänkt ta sovmorgon kan det förstås vara en ovälkommen väckarklocka.
Enligt Therese Engdahl skjuter man inte råkorna eftersom det snabbt kommer nya fåglar. Juridiskt sett anses de inte vara en fara för människors hälsa.
– På kommunens mark görs insatser i form av kraftiga beskärningar där vi vet att det brukar komma klagomål. Man beskär då så pass mycket att det knappt finns något kvar för råkorna att bygga i.
Lennart berättar att det latinska namnet för råka betyder "Korp som samlar frukt". Fallfrukt kan dra till sig fåglarna och vill man inte ha dem i sin trädgård är det bra att plocka bort sådant.
De trivs i höga träd nära öppna ytor. Den mest populära boplatsen är mitt i kolonin där man är skyddad från alla håll. Konkurrensen om de bästa platserna kan vara en anledning till högljudda diskussioner, säger Lennart.
– Hanarna stjäl också ibland pinnar från andra bon och då blir de förstås upprörda.
Honorna ruvar äggen i ungefär två veckor. Sedan tar det ytterligare några veckor innan ungarna lämnar boet och då är de fortfarande sårbara. När de klarar sig själva sänker sig lugnet åter i Vadstenas trädkronor.