Zontavlan vid Ekelundsbron satt inte tillräckligt synligt slog rätten fast i Stefan Wahlbergs ärende mot polismyndigheten och Stockholms stads parkeringskontor. Medieinslag från den tiden berättar om hur mer än 30 års parkeringsböter i Stockholms innerstad berördes av den domen, men enligt Stefan Wahlberg ersattes bara de som själva ansökte om det.
1996 fick Stefan Wahlberg en p-bot på Kungsholmen i Stockholm. Det blev början på en lång rättsprocess som han vann i både tingsrätten och hovrätten. Det rådde parkeringsförbud i hela innerstaden, men vid en av de 18 infarterna var skylten som informerade om det så svår att se att rätten bedömde att parkeringsförbudet inte gällde. Och så hade det sett ut i 30 år.
– Precis som att kommunen ställer krav på att bilisterna gör rätt till punkt och pricka så kan även bilisterna ställa krav på att kommunen gör rätt till punkt och pricka, säger han.
Hans ärende påminner om situationen i Vadstena, där skyltningen om datumparkering har varit felaktig.
– Domstolarna är hårda mot kommuner och markägare när vägmärken saknas eller är olagligt placerade. Man behöver inte vara advokat för att processa i domstol om p-böter men det är viktigt att vara tydlig och korrekt så att domstolen förstår vad man menar.
Lagen om felparkeringsavgift säger att en felparkeringsavgift ska återbetalas om det är uppenbart att den är felaktigt utfärdad.
– I regeringens proposition anges att ett typiskt sådant exempel är när en lokal trafikföreskrift inte har utmärkts korrekt. Ett annat exempel är om det finns en lagakraftvunnen dom från domstol och fall som är nära nog identiska, säger Stefan Wahlberg.