2018 förbjöds uranbrytning i Sverige, men det vill regeringen ändra på. Vadstena kommun har nu bestämt sin ståndpunkt i frågan.
– Det är ett klart och tydligt "nej", säger kommunstyrelsens ordförande Peter Karlsson (M).
Men även om svaret till regeringen är tydligt med att uranbrytning i just Vadstena inte vore acceptabelt så står där också att "promemorians förslag om att möjliggöra uranutvinning är därmed svåra för Vadstena kommun att på ett enkelt sätt vare sig bifalla eller att argumentera för att avslå".
– Det behövs ju saker i samhället, men för uranbrytning i Vadstena är det ett klart och tydligt nej. Där går livsmedelsintresset och försörjningen från vår åkermark före, även närheten till Tåkern, säger han.
Men Karolina Hoff (S) tycker att svaret borde ha tagit en tydligare ställning emot att riva upp uranbrytningsförbudet.
– Jag ser inte något tydligt i remissvaret där vi faktiskt säger att vi tycker att lagstiftningen ska finnas kvar precis om den är. Det är det som vi socialdemokrater i Vadstena vill att man ska lägga till, säger hon.
I sin reservation mot beslutet om hur kommunens svar till regeringen ska se ut ville Karolina Hoff också lägga till att Vadstena kommun anser att dagens förbud ska utökas till att även förbjuda gruvbrytning av alunskiffer.
– Det är i alunskiffer som uranet finns. Därför behöver man också ta med alunskiffer. Det är vår tolkning utifrån Vadstenaperspektivet. Vi i Socialdemokraterna skulle vilja ha det som ett förtydligande.
Hon menar att Sverige inte behöver uran för att klara sin energiförsörjning.
– Vi ser att Sverige idag är självförsörjande på el. I och med att vi också lägger in vattenfrågan, landsbygdsfrågan och naturvärden så blir det här kanske inte bara en fråga kopplad till Vadstena. Vi behöver tänka lite större.
Kan man verkligen säga att Sverige är självförsörjande – vi har ju haft problem med energiförsörjningen och behovet skulle kunna öka?
– Vi har resonerat utifrån ett Vadstenaperspektiv och då är vårt svar i det här återigen att behåll lagen, för riskerna är fortfarande så pass stora, att om man vill göra förändringar i framtiden så behöver man också se över riskerna och hur vi skyddar de andra värdena.
Peter Karlsson håller inte med om att Vadstena behöver säga nej till uranbrytning i hela Sverige.
– Vi håller oss till Vadstena här, så får varje parti driva sina frågor på riksnivå istället, säger han.
Bör Sverige har uranbrytning, bara det inte sker här?
– Jag har ingen uppfattning om det i nuläget. Jag svarar ur ett Vadstenaperspektiv.
Det finns gott om uranrik alunskiffer i marken runt Vadstena och Motala. Bland annat i direkt anslutning till Tåkern. Peter Karlsson tar också upp åkermarken som ligger över alunskiffret.
– Det här är bland Sveriges bäst åkermark. Då väger livsmedelsförsörjning tyngre i dessa beredskapstider.
Finns det inte en risk att Vadstena skulle kunna bli aktuellt för uranbrytning?
– Har vi ett kommunalt veto kommer vi att säga nej då. Det ligger ju rätt så ytligt här i Vadstena kommun, så jag antar att det skulle bli tal om ett dagbrott från Omberg till Vadstena. Det är ett fem–sex kilometers dagbrott på bördiga Vadstenaslätten. Det känns inte rimligt.
Dag Källman (V) och Maria Jönsson (K) ställde sig bakom Karolina Hoffs (S) reservation.