Många 12-åringar utsätts för grova sexualbrott på nätet genom såkallad grooming, som innebär att någon tar kontakt med barn under 15 år för att längre fram begå övergrepp. Vid grooming sker oftast den första kontakten på sajter och chattforum som barnet ofta använder.
Katarinaskolans femteklassare är engagerade och för en dialog med Maria Dufva när hon berättar om ett fall där en gärningsperson dömts för 521 brott mot 89 barn i åldrarna 5-13 år.
Gärningspersonen utger sig för att vara i samma ålder som barnet och genom att skapa en stark kontakt lura barnen till att skicka nakenbilder och filmer där de är nakna. Efter det kan gärningspersonen med hjälp av hot, om att sprida bilder till föräldrar, rektor eller i forum, tvinga barnen ytterligare.
I det här fallet var den minsta flickan som utnyttjades bara fem år.
– Äldre syskon fick filma sina småsyskon.
Genom hot får gärningspersoner de utsatta att hålla tyst.
– Tystnaden är förövarens bästa vän, säger hon.
Det händer också att unga tjejers identitet kapas och används för att komma åt andra.
Föräldrar ställer frågor om skoldagen, om skollunchen och läxorna.
– Vuxna pratar inte med barn om nätet, säger hon.
Hennes erfarenhet är att barn vill prata om sitt liv på nätet med vuxna.
Hon uppmanar eleverna att ta kontakt med en vuxen de litar på om de blir utsatta för påtryckningar i grupper, utsätts för näthat eller får så kallade "dickpics", könsbilder, skickade till sig.
– Yngsta flickan jag har hört talas om var åtta år när hon fick det skickat till sig, säger hon.
Barn tvingas hantera svåra situationer, som porr och hat, på nätet i tidig ålder.
– Vuxna är för sena på bollen, säger hon.
Livet på nätet handlar inte bara om att vara smart och noggrann så att man inte låter sig luras. Många ungdomar tillbringar nästan all ledig tid på nätet. Undersökningar visar att över hälften av dagens ungdomar sover för lite.
– Sover ni inte får ni svårare i skolan, säger hon.
Femteklassarna som sitter bänkade i gymnastiksalen får frågan om hur många av dem som har mobilen påslagen på natten.
Ungefär hälften sträcker upp en hand. Flera räcker också upp handen på frågan om de i natt varit inne på Snapchat eller andra sociala medier.
Hon berättar om elever som är uppe och spelar på nätterna för att de spelar med någon som bor i en annan tidszon och om barn som går upp och spelar när föräldrarna somnat.
Många unga anser att de behöver ha telefonen påslagen för att vakna av larmet.
Eleverna här har full koll på att kläder i återvunna material utsetts till årets julklapp, men Maria Dufva vill se en annan julklapp.
– Årets julklapp, som jag hoppas alla barn får, är en väckarklocka.
All skärmtid påverkar också fysiskt. Undersökningar visar att majoriteten av barnen rör på sig för lite och det finns barn i 11-årsåldern som uppvisar problem med nacken på grund av att de sitter böjda över telefoner eller surfplattor.
Edvard Wistedt, Alice Asplund Jonsson, Stella Ahlgren och Filip Annefold är några av de femmor som lyssnat på Maria Dufva.
– Det var intressant och det är viktigt, säger Edvard.
– Det är viktigt att alla vet, säger Filip som också berättar att han pratar med sina föräldrar om vad han gör på nätet.
De tycker att man behöver prata mer om frågorna Maria Dufva tar upp och alla fyra är överens om att man borde prata mer om det i skolan.