Det känns helt fel att kalla det damfotbollens genombrott. Med tanke på alla duktiga spelare och lag som funnits i Sverige i decennier. Publikuppsving, tillfälliga sådana, har vi också sett tidigare.
Men den här EM-sommaren vill jag ändå kalla ett genombrott för svensk fotboll på damsidan. Jag har i alla fall aldrig sett ett sånt drag kring damfotboll i landet tidigare. Jag tänker medialt, publikmässigt och, framför allt, spelmässigt.
En otroligt imponerande insats hittills av Sverige. Ett gruppspel som grusades lite av de inledande straffmissarna mot Danmark, men där Sverige visade upp drömspel mot Finland efter det och där sedan Italien lirades ut på ett säkert sätt när laget redan var vidare.
Det känns som att Pia Sundhages lag just nu har allt det som Erik Hamréns herrlandslag bara drömmer om, både bra försvarsspel, vasst anfallsspel och dessutom knivskarpa fasta situationer.
Det blir mycket intressant att följa det slutspel som startar med kvartsfinal på söndag. Jag tror att Sverige kan gå hela vägen i detta heta hemma-EM.
På tal om fotboll är det som sagt mycket konstigt att det inte spelas mer lokal fotboll när vädret är som finast för sporten. Arenorna står öde och i stället spelas premiärer på våren när knappt snön har försvunnit och kvalmatcher spelas på hösten när en ny vinter är i antågande.
När det gäller division 2-nivån lär det bli förändringar framöver när antalet lag utökas från tolv till 14. Men jag tycker att uppehållet borde krympas på alla fronter, till kanske två veckor. Fotboll är ändå en sommarsport.
Med detta tar skvallerspalten nu sommaruppehåll. Vi ses vidare när hösten är på väg.