Det finns många fördomar i ett samhälle. Trender som kanske lever kvar längre än de har grund i verkligheten. Något det ofta sägs är att vi lever i ett sönderstressat samhälle där tiden inte räcker till. Vi hinner knappt med oss själva längre när det är hektiskt på jobbet, späckat program på fritiden, familjeliv med många viljor och så inte många timmar kvar till att sova.
Men jag undrar om det är sant.
För några kanske det är så, att det är "full sula" alla dygnets vakna timmar, någon sorts enkelspårig väg rakt in i utbrändheten. Eller den positiva vinklingen: Ett rikt liv, fullt av upplevelser och ingen mening att få in något mer på den perfekta agendan.
Nåväl, jag undrar egentligen om det är så. Är vi så upptagna som vi vill verka? Några kanske, men långt ifrån alla.
I stora massan i dag tror jag att det finns många människor som har massor av tid över. Ensamma människor som kanske bara slentrianmässigt spenderar kvällar och helger framför teven för att de inte har något annat för sig. Människor som längtar efter ett sammanhang att tillhöra och som inget hellre vill än att vara behövda och efterfrågade.
Bland det viktigaste för en människas existens tror jag är att ha en uppgift, att känna att man kan göra nytta. Då tänker jag inte primärt på jobb och familj, utan kanske något annat uppdrag.
Jag tror att det finns massor av outnyttjad tid.
Människor vill göra skillnad och drivkraften behöver inte alls vara att tjäna pengar på varje svettdroppe. Nej, det kan finnas drivkrafter som att få tillhöra en gemenskap och göra roliga saker med likasinnade. Då går det att bra att slita dygnet runt för bara en korv med bröd och ett glas saft.
Idrotten har en jättechans att fortsätta ha massor av ideella kämpar i sina led. Det som hela rörelsen bygger på. Men det finns vissa nycklar för att krafterna ska finnas kvar. Framför allt handlar det om att ha roligt och att erbjuda ett mervärde. Jag tror mycket på fester i en förening. Då menar jag inte nödvändigtvis mycket alkohol, utan många roliga aktiviteter att erbjuda. Att ställa till med spontanturnering i minipingis efter träningen, att skapa en pubkväll i månaden för alla medlemmar, eller att åka till Örebro för att se allsvensk fotboll eller SHL-hockey en vardagkväll. Koppla gärna diverse trivselgrejer till "trista grejer" såsom schemaläggning av halltider eller jobbig försäsongsträning.
Det gäller att skapa en image av gemenskap i klubben. Då kan det locka många ensamma människor ur tv-sofforna.
När det sedan handlar specifikt om styrelsearbete, som har en tråkig stämpel på sig, tror jag att valberedningarna har nyckelrollen. Klubbarna borde utöka sin valberedning, eller åtminstone lägga mer kraft på den.
Då gäller det också att hitta kraft i båda ändar av livet. Jag tror att det är viktigt att få in fler ungdomar, men framför allt finns det en jättekälla i alla äldre och pensionärer. Att låta äldre känna sig behövda inom idrotten tror jag skulle förlänga livet på många.
Så sammantaget: De ideella krafterna finns i massor där ute. Det kräver bara lite jobb och nytänkande för att hämta hem dem.