Krönika: Fantastisk stämning varje år

Det var några hyperaktiva dagar förra veckan. Jag testade golf på Motalas backiga bana, jag provade stridshinderbanan i Kvarn, jag spelade massor av set minitennis, och jag gav mig ut på den nya höghöjdsbanan i Varamon. Häftigt!
Med lite småstumma armar och ben började den här veckan i lite lugnare takt. Jag njöt av en skön sommarkväll på Norra IP och såg LSW vinna med 1-0 mot Mjölby Turabdin. Tillsammans med U21-landslagscoachen Roland Gustafsson, som var där för att kolla några lirare han fått tips om, konstaterade jag att spelet kanske inte var det bästa, men vi var eniga om att LSW vann rättvist.
Kvällen efter var det sportsligt lite halvljummet när Piraterna helt utan spänning kunde utklassa Hammarby, och Zlatan Ibrahimovic fixade på egen hand Sveriges pliktskyldiga 2-0 mot lill-Island, Färöarna. Inte någon av dessa fajter förmådde jag hetsa upp mig över. Vi vet att det kommer viktigare matcher för både Piraterna och fotbollslandslaget.
Men det var inte det jag hade på hjärtat. Jag tänkte skriva lite om den pågående cykelfesten här på hemma-plan. Varje år slås man av den speciella stämning som råder i samband med motionsloppen. Sådan otvungen glädje och lycka smittas man av, rakt av utan att det går att värja sig. Alla cyklister är så nöjda med vad de klarar av och hur de bemöts och alla Motalabor är så stolta över att de reagerar just så.
Sedan blir det en positiv kedjeeffekt där den härliga stämningen sprider sig. Överallt är det leenden.
Det är väldigt roligt att Motala som arrangemangsstad och idrottsstad har fått det här ryktet genom Vätternrundan. Det gör att den uppåtgående kurvan för loppen har alla förutsättningar att fortsätta uppåt i många år framåt.