Det finns många Maifepoker och många Maiflag som varit lysande genom fotbollshistorien. Laget med Gösta Löfgren som nådde allsvenskan på 50-talet har jag hört många historier om, och laget som nästan nådde allsvenskan, när Mikael Eriksson och Jonnie Efraimsson var forwards i slutet av 80-talet, såg jag många gånger från läktarplats.
Även sentida upplagor, som laget med Milenko Vukcevic och Daniel Leinar som gick upp i superettan 2000, och även det lag som med Arsim Gashi i spetsen som kom sexa i nya ettan 2008, är minnesvärda.
Men kanske beror det på att jag är svag för 1990-talet, jag hade min ungdoms allra roligaste år då, som jag har mina egna allra bästa Maifminnen från den tiden. Det var 1995 som ett gäng tränat av Anders B Johansson och anfört av giganter som Thomas "Timpas" Andersson, Jonas Lönn och Patrik Svensson kvalade sig upp i ettan och där året efter någon enstaka omgång låg på kvalplats till allsvenskan. Det var då Mikael Gustavsson, nu Rosén, spelade in sig i både landslag och till allsvenska kontrakt.
Det jag kommer ihåg från då är att Anders B hade en fantastisk förmåga att få ut det maximala ur sina spelare. Genom att brinna fullt ut för det han höll på med kunde han entusiasmera och engagera laget till stordåd. Det pratades om hans blick som utstrålade vinnarvilja och jag hade gärna funnits med i omklädningsrummet för att se hur han bar sig åt att skapa den taggningen.
Jag ser en parallell mellan Anders B och den roll som nuvarande Maiftränaren Lennart "Kral" Andersson har i sitt lag. Framför allt ser jag engagemanget och det tror jag kan bära Maif långt. Jag tror att Kral kan göra Maif till ett överraskningslag i ettan i år. Så mycket litar spelarna på sin tränare och så bra är han på att få hela laget att dra åt samma håll. Det är min bild.
Det är tränarens roll som jag tror skiljer topplag från bottenlag i den jämna ettan. Många lag har talanger och bra spelare som inget hellre vill än komma uppåt, antingen med sitt eget lag eller andra. Där tror jag att Maif i år har varken bättre eller sämre trupp än konkurrenterna.
Det lag som lyckas är det lag som får ihop det bäst och som ni hör tror även jag, lika mycket som spelarna, på Krals förmåga.
Om Kral och spelarna sköter det som händer på planen är det sedan upp till klubbledning, supportrar och alla utanför banan att bidra till att göra Motalas bästa fotbollslag till ett elitlag. För om publiksiffrorna inte ökar ordentligt kommer Maif ändå aldrig att nå superettan. Där har Motalaborna en avgörande roll.