Locka tjejerna till föreningarna är nöten att knäcka

De är aktiva på idrotten i skolan, men att locka tjejerna till föreningsidrotten är svårare. Idrottens dag i Motala är en del i RF-Sisus arbete att ändra på det.

Patrik Johansson, idrottskonsulent på RF-Sisu berättar att tjejer kommer och är väldigt aktiva när RF-Sisu anordnar aktiviteter både i och utanför skolan. Nöten att knäcka, menar han, är att locka dem till föreningsidrotten.

Patrik Johansson, idrottskonsulent på RF-Sisu berättar att tjejer kommer och är väldigt aktiva när RF-Sisu anordnar aktiviteter både i och utanför skolan. Nöten att knäcka, menar han, är att locka dem till föreningsidrotten.

Foto: Thomas Augustsson

Sport2024-09-28 09:00

Under fredagen arrangerade Riksidrottsförbundet idrottens dag i skolor över hela Sverige. Det för att inspirera eleverna till att röra sig mer då forskning visar att barn och ungdomar rör sig för lite. Då främst tjejer, där endast 22 procent når upp till 60 minuters fysisk aktivitet per dag. 

– Går man upp till tjejer i åldrarna 17-20 år så är det bara tio procent som är med i föreningslivet, säger Patrik Johansson, idrottskonsulent på RF-Sisu. 

Tittar man på det lokala aktivitetsstöd, LOK-stöd, i Motala så finner man också att det är betydligt färre flickor än pojkar som deltar i föreningsidrott. Lägst är tjejernas deltagandet i de socioekonomiskt utsatta områdena Charlottenborg, Ekön och Väster. 

– Däremot får vi med tjejerna när vi gör de här aktiviteterna som är fria och öppna. Gör vi saker och ting i skolan så får vi med dem. Det är just det där med att få det att komma till föreningslivet som vi misslyckas med, säger Patrik Johansson.

undefined
Patrik Johansson, idrottskonsulent på RF-Sisu berättar att tjejer kommer och är väldigt aktiva när RF-Sisu anordnar aktiviteter både i och utanför skolan. Nöten att knäcka, menar han, är att locka dem till föreningsidrotten.

Det sistnämnda är det som Johansson menar är nöten att knäcka. För föreningarna menar han är redo för att ta emot tjejerna och gör också saker för att locka dem till sig. Vägen för att få tjejerna att komma tror han är att ta hjälp av, som under Idrottens dag, skolan men också andra aktörer. 

– Vi har goda exempel. Som volleybollen som Frisksportarna startat och boxningen som har lyckats med sina tjejgrupper. 

Det finns flera orsaker som Johansson tror påverkar tjejernas deltagande i de tre områdena. Exempelvis blir det svårt om aktiviteten inte sker i närområdet. Något han menar märktes när de startade en dansgrupp i Charlottenborg som var lyckad så länge dansgruppens träningar skedde i området. 

 – Så fort vi flyttade från området så kom de inte. De kom ett tag men det håller inte i. Så det är en del av det och jag tror också att skolpressen är en del i det. Sen är det inte naturligt i alla kulturer för tjejer att idrotta när man blir äldre. Sen har vi också den socioekonomiska delen att det blir svårt om man har det tufft, säger Patrik Johansson. 

Han fortsätter: 

– Jag tror också att tillhörighet är viktigt och det är därför vi vill göra en satsning på att prova på enbart för tjejer. För vi kommer ju inte ge upp utan vi kommer fortsätta. Och det jag känner nu är att vi har föreningarna med oss. De brinner ju för det här.

Hur viktigt är Idrottens dag i skolorna för att fler ska söka sig till föreningsidrott?

– Skolan är en trygg miljö och därför är det viktigt att vi gör saker och ting i samverkan med skolan. Där når vi dem som inte rör sig. Det är den stora grejen med idrottens dag. Man når de som inte tänker att de ska tycka det är roligt. Den delen är absolut den stora. Så att vi samverkar med skolan är jätteviktigt, säger Patrik Johansson. 

undefined
Malin Wirebro, idrottslärare på Mariebergskolan, upplever inga problem med att få tjejer att delta på skolidrotten. Tvärtom menar hon att de är väldigt aktiva på skolidrotten. Närhet till idrottsaktiviteter på fritiden tror hon, precis som Patrik Johansson, är viktigt för att locka fler tjejer till föreningsidrott.

Men att det är få tjejer som ägnar sig åt föreningsidrott betyder inte att de inte vill röra på sig. Det menar Malin Wirebro, som ansvarar för Idrottens dag på Mariebergsskolan. 

– Jag tror det är mer utanför skolan. Jag har alla klasser i fyran till sexan i idrott och jag har inget problem med att några inte vill vara med. Och de som vi tänker på här är väldigt aktiva på idrotten. För både du och jag vet att det handlar mycket om invandrarflickorna och de är jätteaktiva på idrotten, säger Malin Wirebro. 

Som fortsätter: 

– Så det är nog mer det här att få aktiviteter som är nära till hands. Så att man inte behöver åka så långt. På så vis tror jag att det är jättebra med volleybollen som Frisksportarna startat upp.

Så ser idrottandet ut

RF-Sisu har tagit fram statistik över antalet barn (7-25 år) som deltar i aktiviteter som beviljas så kallat LOK-stöd, alltså idrottsaktiviteter i föreningar inom Riksidrottsförbundet. Så här ser det ut i respektive bostadsområde i Motala kommun:

Borensberg: flickor 55 procent, pojkar 58 procent. Totalt 57 procent

Charlottenborg/Ekenäs/Grankulla: flickor 12 procent, pojkar 38 procent. Totalt 27 procent

Ekön/Torvmossen: flickor 17 procent, pojkar 33 procent. Totalt 25 procent

Fornåsa/Österstad/Klockrike: flickor 32 procent, pojkar 42 procent. Totalt 37 procent

Fågelsta/Södra Freberga: flickor 29 procent, pojkar 34 procent. Totalt 32 procent

Gamla stan: flickor 22 procent, pojkar 40 procent. Totalt 31 procent

Motala tätort övrigt: flickor 37 procent, pojkar 48 procent. Totalt 43 procent

Nykyrka/Tjällmo/Godegård: flickor 31 procent, pojkar 35 procent. Totalt 33 procent

Väster/Södra Varamon/Gustavsvik: flickor 17 procent, pojkar 29 procent. Totalt 24 procent

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!