Det var den absolut sista chansen att haka på topplagen. Den chansen trodde jag att Motala AIF skulle ta mot Husqvarna FF på söndagen.
Åtminstone efter 25 minuter på Idrottsparken då Maif ledde med 2-0 mot serieledarna.
Det såg ut precis som mot Vimmerby förra veckan. Snabbt och rappt spel och motståndarna hängde inte med.
Maifs höghastighetsfotboll på konstgräset firade stora triumfer.
Efter Daniel Svärds tidiga 1-0 och Robin Bornehavs 2-0 på straff såg det väldigt ljust ut för tre poäng i den här matchen.
Husqvarnas storlek kändes i det här läget som en nackdel.
Men samtidigt vet vi väl om den andra sidan av myntet när det gäller Maif. Det entusiasm och kvickhet som finns framåt har dessvärre baksidan att laget väger lätt, är tunt och inte har den där riktiga organisationen för att täppa till i försvaret.
Att kunna stänga matcher är ingen kompetens som Maif besitter säsongen 2012.
Den här gången kom Husqvarnas snabbe Michell Haidari i en kontring på vänsterkanten och spelade in till Samir Mete som skickade in 1-2-reduceringen.
Sedan nickade samme Mete in 2-2 i andra halvlek.
Det var en helt jämn match sammanfattningsvis, och spelet höll även hög klass stundtals, men det är inte Maifs år i år. Då hade någon mer av alla chanser framåt resulterat.
Robin Bornehav har ett bevittnat bra skott och prövade skottlyckan ofta, men utan den rätta precisionen. Både Renato Rako i första halvlek och inhopparen Ilir Terbunja i andra halvlek visade på bra dribblingar, men det gav sällan de klara chanserna och det hände inte tillräckligt ofta.
Maif har spetskvaliteter, men i den här matchen mot Husqvarna visades två saker tydligt: Maif fick mycket stryk i närkamperna och behöver ett par lite större spelare till. Dessutom behövs någon spelare längst fram som verkligen har näsa för målet, som står rätt och kan förvalta en eller två chanser till ett enstaka segermål. Det behövs någon som kan göra de viktiga målen.
Det är för mycket hawaii fram och tillbaka i årets unga Maif.
Med tolv poäng kvar att spela om skiljer nu åtta poäng till Husqvarna och sju till tabelltvåan Oskarshamn. Det förstår alla att det krävs ett svåruppnåeligt mirakel för att Maif ska vinna serien i år.
Men klart är att Maif satsar vidare mot ettan. Med en ännu hårdare satsning på egna ungdomar och juniorer. Det blir bland annat en utbyggd U21-serie nästa år.
Om tränarna Stefan Östling och Björn Cervin blir kvar är ännu inte klart, det ska tas upp till diskussion om några veckor.
Klart är dock att Maif-fotbollen nästa år ska försöka göra en hårdare satsning på matcharrangemang och att locka folk till matcherna.
Mikael Larsson, ordföranden, sade under Husqvarnamatchen att en grupp ska tillsättas för att ha hand om det hela.
Det vet vad jag tycker i frågan och detta är efterlängtat. Maif kan aldrig nå någon högre nivå utan ordentlig storlek på sin egen publik.
Slutligen: I herrfyran är både Boren och LSW i ingenmansland. Men efter Borens 1-0-seger mot Hjulsbro efter mål av Johan Rosenqvist och LSW:s 2-3-förlust mot serieledande Derby i Linköping i dag fortsätter kampen om att bli bästa Motalalag i serien.
Boren har därmed 27 poäng och LSW 26 just nu.
Om två veckor spelas derbyt Boren-LSW på Borens IP, 30 september närmare bestämt, och trots att lagen är i ingenmansland kan jag spåra en temperaturhöjning inför den drabbningen.