Jag förstår av röstsiffrorna att det inte rådde enighet kring beslutet. Men på ett extra insatt årsmöte beslutade Svenska basketbollförbundet i helgen, med röstsiffrorna 36-24, att åter öppna sin högsta herrserie för sportslig uppflyttning från och med säsongen 2013/2014.
Det ser jag som oerhört glädjande.
Jag har många gånger uttryckt min avsky över stängda serier, ett arv från amerikansk idrott där traditionen av att med enkla medel vandra genom ett seriesystem inte finns. Ett ”utländskt” system där basen är skolidrotten och där det sedan bara är business när det kommer till klubbar och ligor.
Den svenska modellen har varit, och är, att ekonomin inte ska vara avgörande för sportslig framgång. Det ska gå att göra en Busterresa från botten till toppen, utan att behöva ha en viss storlek på omsättning och utan att behöva ha en viss dignitet på arena och spelartrupp.
Min bild av hur lagidrott ska gå till är att det alltid måste finnas något att vinna och det måste alltid finnas något att förlora. Något att riskera.
När svensk basket stängde sin herrliga försvann drömmarna för de små lagen i ettan och tvåan och de stora klubbarna som valts in i ligan har kunnat luta sig tillbaka och inte behövt oroa sig för att förlora sin plats.
På båda håll är det förstås förödande negativt för dramatiken och intresset.
Att leva i en skyddad verkstad ger ingen utveckling. Att ha konkurrens och lite eld i baken sporrar snarare lag och klubbar till att bli bättre och om drömmen bara finns kan vem som helst nå stjärnorna. Mer komplicerad och svåruppnåelig än så blir aldrig en levande idrott.
Motalas starke basketman Kari Hyvönen säger att han tyckte att det var bra när herrligan stängdes. Men han säger att han gillar att den öppnas nu också.
”Då var det för många som misskötte ekonomin och som hade dålig organisation. Det var inte bra att ribbstolsbasket kom upp i högsta serien. Samtidigt tog det bort den sportsliga nerven. Jag kan tänka mig att folk på golvet i sporten jublar nu”, säger Hyvönen.
Basketsporten ska nu använda samma system som bandy och hockey. Inget lag åker ur, men de sämsta tvingas till kval mot de bästa i andraligan. För att inte få upp för dåliga lag i fel serie tycker jag att det är rimligt.
Det jag hoppas är att basketens nyvaknande nu stoppar snacket om stängd liga i speedway och ishockey. Sporterna lider redan av visst vikande publikintresse och det skulle vika ännu mer om vi nördar fråntogs glädjen att följa en rafflande bottenstrid.
Om basketens årsmöte var den administrativa höjdaren i helgen så var den sportsliga delikatessen IFK Motalas 9-5 mot Kungälv. Det bjöds på alla sorters bandymål, mål som jag nästan trodde tillhörde det förgångna.
Det var hörnskott klockrent i taket, det var slalomåkningar med Dallasdragningar, det var split vision-passningar till lagkamrater i fart och det var vinkelskott högt i nät.
Det var kort och gott en show, en uppvisning som gör att jag verkligen tror på IFK:s chanser att kunna blanda sig i kampen kring kvalstrecket.