Det är mycket jag gillar med sport och en succégrej som kommit de senaste åren är SM-veckan. Jag har inte upplevt någon på plats än, men har ju både sett och hört att det är fantastiska arrangemang.
Det är som ett OS i miniatyr på svensk mark där både publik och aktiva kan njuta av och dra nytta av varandras tävlingar.
Det är roligt att idén blivit en sådan framgång.
Halmstad fullkomligen pulserade av liv den vecka som gick. Gyllene tider kickade i gång allting med sin premiärspelning och sedan var det idrotten som tog över och skapade action på arenor, stränder, gator, torg och i Nissan.
Mäktigt är ett ord som passar.
När det nu finns en sådan ungdomlig framåtanda i Motala just nu, när ett nytt sorts drag i stan ska ta över efter den gamla tungrådda industrijobbarmentaliteten, vore det förstås perfekt med en SM-vecka även här. Kan Halmstad med Kattegatt, Tylösand och Nissan så lär Motala kunna med Varamon, kanalen och Vättern.
Orealistiskt är det inte och jag vet att två tunga eventmän, surfaren Joachim Larsson och squashlegendaren Fredrik Johnson, diskuterat saken. Det finns en vision, en tanke, om att Motala och Linköping tillsammans ska söka SM-veckan. Jag tror att det skulle vara en slagkraftig kombination.
Det är bara att hoppas att idéerna blir verklighet.
Att ha ett "OS" på hemmaplan att sikta mot vore en jätteboost för alla våra lokala ungdomar.
Jag ser framför mig också att Vätternrundans välsmorda arrangemang också skulle kunna ha något nytt att sätta tänderna i efter det stora VM:et 2015.
Till sist: Varje sommar irriterar jag mig på att den lägre fotbollen tar uppehåll under högsommaren. Så är det i hela Sverige och det är ett uppehåll som känns så ålderdomligt. Det går inte i takt med tiden. Jag ska utveckla mitt resonemang kring det i en senare krönika.