Vad kan åtta veckor göra med gubbkroppen?

Bootcamp.

Första bilden som poppar upp i min hjärna är någon form av militärt träningsläger. På "min" tid så hette träningsstället kort och gott gymmet.

Möjligen brottargym om lokalerna var lite mörka och ruffiga.

Även dem har jag med några undantag gjort mitt bästa för att undvika genom livet. För har man en kropp som ser ut som ett sugrör så lockar det mer att vara ute och springa eller hoppa över en ribba.

Möjligen göra några situps och ett antal halvdana situps för att i alla fall underhålla någon liten muskel i överkroppen.

Men i min omgivning så har fler och fler människor de senaste åren börjat ägna sig åt crossfit. Slänga sig med ord och uttryck som jag inte haft en aning om vad de betyder.

Till och börja med så heter det nu för tiden inte gym utan box. Övningar kallas burpees, pistols, toe to bar och en massa andra märliga uttryck som jag inte har en aning om vad de betyder.

Men effektiva för att stärka upp en människokropp ska de tydligen vara.

Så efter att ha tittat på min livs första tävling i crossfit så började jag fundera lite. Vad händer med en gubbkropp om man utsätter den för det här?

Och det ska jag nu ta reda på. För under åtta veckor så ska jag nu ta mig igenom ett bootcamp med två träningspass i veckan.

Smått ångestfylld inställde jag mig i måndags till första passet hos Crossfit Motala. Dels orolig över vad min extremt stela kropp skulle tycka om idén.

Men kanske mest över hur coachen Viktor Höglund skulle ta emot mig. Sist vi träffades så råkade jag nämligen döpa om honom till Oskar....

Jag hade inte behövt oroa mig för något av det. För Viktor förklarade att syftet med ett bootcamp inte har något gemensamt med de militära helvetesveckor som jag målat upp för mig själv.

"Vi har ju våra bootcamp för att få folk att börja träna. De kan ju lägga det på alla nivåer. Det handlar mer om att skapa en vana att träna och bli bekväm med övningarna. Att ge de som är med en bättre självkänsla och självförtroende att vilja träna och inte tycka att det är så farligt att göra det." berättade han.

Nu måste vi ju ha någon form av måttstock för att få ett svar på om åtta veckor ger någon effekt. Så mitt första pass avslutades med ett litet test. Där min styrka och kondition sattes på prov.

Helvetescykel (kombinerad tramp- och armcykel) följt av kast och löpning med 30 kilos medicinboll i tre varv på tid. Slutade föga oväntat med undertecknad i fosterställning på golvet efter att ha staplat runt sista varvet med bolljäkeln.

Dessutom sprang jag 5 kilometer på tid dagarna innan. Kring Lucia får vi svar på om jag har förbättrat mig det minsta lilla.

Just nu önskar jag bara att det ska bli lite mindre smärtsamt att ta sig nedför trappor.