Tre raka 30 för Egnell

Tredje färden på ungefär en månad betyder det för den sportiga tyskan som levt i Sverige och sitt Motala i 40 år, sedan 1977.

– Det är min grej att cykla, jag är stark på cykeln. Redan som barn cyklade jag mycket när jag växte upp på landet, säger Mathilde.

Mathilde Egnell är av tysk härkomst och kommer från Bremen-trakten i nord-Tyskland. Det var under en semester i Holland 1974 som hon träffade Stellan från Motala. De började brevväxla efter resan och på den vägen är det. Mathilde flyttade till Motala 1977 och har blivit kvar.

– I Motala förstod man ju att det var cykel som gällde, säger Mathilde som annars aldrig har tävlingsidrottat något särskilt.

– Nej, jag är bara motionär.

Med ett par svägerskor åkte Mathilde Vätternrundan första gången 1982. På en treväxlad damcykel åkte hon runt på 17-18 timmar.

När hon nu i helgen, med start klockan tre på natten ihop med ett Maifgäng, åker runt sjön för 29:e gången är det en annan typ av runda. För tio år sedan kom hon med i motionsgemenskapen i Maif, vilket betyder att hon lärt sig mycket om teknik och att åka i klunga. Färdigheterna betyder nästan halverad åktid i loppet jämfört med 1982.

– Det gäller att alla är ungefär lika starka i en klunga. Man måste ha respekt för andra och för sig själv, och känna till alla tecken. Fem-sex stycken är det. När man lärt sig går det både lättare och fortare.

Sedan i våras är Mathilde Egnell ordförande i Maifs cykelklubb. En förening som vuxit starkt på bredden och även har ett bra herrjuniorlag. Klubben har förstås viktiga uppgifter i cykelfesten, bland annat att meka på alla lopp och att vara flaggvakter på GP-loppet.

– Det är ju för alla funktionärer vi har funktionärsrundan, för att vi som också är cykelintresserade och måste jobba på loppen också kan åka.

Mathilde Egnell gör en dubbel på 30 mil i år, först funktionärsrundan som gick galant och nu även riktiga rundan. Hon får dock bara räkna en runda per år i statistiken.

– Funktionärsrundan är viktig för oss. Då kan vi kolla på allt i förväg, om det ser ut på något nytt sätt kring depåerna, säger hon.

Men det blev alltså en trippel i år då Mathilde var åkande reseledare för det 30 personer starka Maifgäng som var i Tyskland och körde Mecklenburger seen runde.

– Trafikmässigt känns det tyska loppet lite farligare, inte så utbyggt med flaggvakter. Men det är vacker natur längs småvägar och det är inte så trångt och stressigt. Färre deltagare och inga klungor som här, som ska om, jämför hon.

I Tyskland satsas det mer på mat, det bjuds på buljong, gröt, kakor, pålägg och olika maträtter. Det tror Mathilde Egnell att Vätternrundan i Sverige kan lära sig av.

– Ja, bullarna är ingen höjdare och inte heller saltgurkan. Jag tror mer på buljong. Vore en bra grej med värmen det ger, säger Maifordföranden.

Egnell värmde på söndagen upp med Halvvättern på fem timmar. Nu är hon klar för hela sträckan. Hon är nöjd med cykelfesten hittills.

– Det är viktigt med kringaktiviteter så vi involverar hela stan. Det här ska vara en fest för alla, inte bara de som cyklar, säger hon.