Oskar Sundblad i det klassiska målområdet i centrala Motala. Här har snart en miljon cyklister gått i mål sedan loppets första start sedan 1966.
– Vi kommer att markera det, men det är osäkert om det blir i år, säger Oskar Sundblad.
Sporten tog en flanörtur på cykel med Vätternrundans vd, för att följa upp den historiska berättelsen vi nyligen publicerat. Efter den fina skapelsen med pionjärerna Sten-Otto Liljedahl och Ewert Rydell, och deras testrundor 1964 och 1965, har det blivit en fin resa genom decennierna för det som blivit världens största motionslopp på cykel.
Oskar Sundblad, som själv jubilerar när han fyller 50 år i december, är imponerad av det som hände i mitten av 1960-talet, som mynnade ut i den första Vätternrundan 1966.
– Det dessa två herrar lyckades med hade aldrig gått att starta i dag, med tillgången till vägen. Det var en grym tajming och succé mer eller mindre omedelbart. De gjorde det tillsammans, och många fler var också inblandade ska vi komma ihåg. Bland andra Maifs ordförande Lennart Brask med sin vilja och organisationsförmåga, säger Sundblad.
Vissa milstolpar har det funnits längs vägen, som hjälpt till att få Vätternrundan att lyfta. Bland annat 1972 då det var första gången som det var en del i klassikern som startades i Vansbro 1971.
– Våra fem klassikerlopp drar varandra framåt när de täcker ett helt år. Jag vill säga att det är svårare att göra en klassiker än en Iron man i triathlon. Du måste vara frisk ett helt år.
Andra milstolpar är bytet av håll till högersvängar 1974 och hjälmtvång 1984. Hållbytet var helt av säkerhetsskäl då det är enklare att svänga höger. Hjälmtvånget var det protester mot och en del deltagare kom till och med med läkarintyg på att de inte fick bära hjälm.
– Men hjälm blev ju naturligt med tiden. Skulle vara konstigt i dag att åka utan, säger Oskar Sundblad.
En viktig sak för festen var 2009 när starten flyttades från lastbilscentralen på Agneshög till Motala centrum.
– Det var väldigt mycket jobb med att få till den flytten, men blev ju helt rätt. Både Vätternrundan och Motala vill ju visa upp sin bästa sida för turisterna, resonerar Sundblad.
Toppen hittills nåddes på 50-årsjubileumsarrangemanget 2015 då det inte bara var ett fantastiskt fint sommarväder utan även sattes rekord. 24000 anmälda i Vätternrundan och 36000 totalt i alla loppen inräknade.
– Jag tror vi kan nå dit igen, säger Oskar Sundblad.
Vd:n nu kom in på posten 2020 och kastades direkt in i en pandemi. Något år kördes loppet inte alls på vanligt sätt, det var så kallade hemmarundor, men 2021 kom loppet tillbaka i en mindre höstvariant på en ny och längre bana på 315 kilometer. Farlig sträcka på riksväg 50 skippades för att ta vägen om Askersund och gruvsamhällena Åmmeberg och Zinkgruvan.
– Mycket jobb gjordes igen med omgörningen och vi har ju alltid lyssnat på våra deltagare. Det blev bra på flera sätt, vi fick med Askersund, säger Sundblad.
Nu blir det femte loppet för både Sundblad som vd och den långa banan. I år till 60-årsjubileumet tippar Oskar Sundblad på 18000 anmälda i långa loppet och 27000-28000 totalt i alla lopp.
Vätternrundan är på väg tillbaka mot gamla siffror.
– Vi har föryngrat kundbasen med nya cyklister. 30-procentig ökning i åldern 18-29 år. Vätternrundan är här för att stanna. Minst 60 år till tror jag på.
Vision 2030, eller kanske Vision 2035, är ett påbörjat arbete på kansliet på IP.
– Vi har två huvudsyften. Folkhälsan och att generera medel till idrotten.
Kommer cyklisterna att köra långsammare eller snabbare i framtiden?
– Vi vill ha alla typer av cyklister hos oss, från de som kör under sju timmar till de som tar mer än 24 timmar på sig, menar Oskar Sundblad.
Sten-Otto Liljedahl och Ewert Rydell var nummer 1 och 2 i det första Vätternrundan 1966. De gjorde testrundor tillsammans redan 1964 och 1965. De var pionjärerna.
Målet under Vätternrundan var fyllt av trötta men glada cyklister. En blandning av eufori och utmattning för många. Här 2023, den 58:e rundan.
Stig Johansson från Fagersanna är ensam om att ha åkt alla 59 Vätternrundor. Johansson är anmäld i sommar också. Här efter målgången 2024.
Stor klunga på väg mot mål i Vätternrundan. De så kallade snabba subgrupperna är en del av Vätternrundan, även om det inte är någon tävling.
Vätternrundan 2023. En varm runda med kring 26 grader i skuggan. Motala, målgången. Så här kan det se ut efter 31,5 mil i sadeln.
Vätternrundan 2023. Det var en het runda. Här i Vadstena på natten. I juni blir det aldrig riktigt mörkt.
Oskar Sundblad, vd för Vätternrundan, lyfter sin flanörcykel, en Husqvarna från 1937. Snart har en miljon målgångar gjorts i cykelloppet.