â Jag kĂ€nner mig förvĂ„nansvĂ€rt pigg i kroppen efter OS. Visst har det varit mycket uppstĂ„endelse och visst kandet vara lite tufft att koppla om. Men samtidigt Ă€r det en del av att spela pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n. Det Ă€r inte sĂ„ mycket att vĂ€lja pĂ„, sa Stina Blackstenius efter överkörningen (8â0) av Kvarnsveden.
Hon log.
Guldjakten gÄr vidare för Linköpings FC och allsvenska nystarten blev ungefÀr lika spÀnnande som en tv-deckare dÀr mördaren avslöjas i förtexterna. NÀr Blackstenius sprÀckte nollan efter tvÄ minuter var det tredje (!) helt öppna lÀget sÄ lÄngt.
Sen satte samma Blackstenius strax senare 2â0 och avslutade den intensiva inledningen med att snyggt spela fram anfallskompisen Pernille Harder till 3â0.
Avgjort?
Lika sÀkert som amen i kyrkan.
Det var toppen mot botten och. . . ja, det mÀrktes.
â Förlusten mot RosengĂ„rd i cupfinalen i söndags tog hĂ„rt pĂ„ oss. Det satt i i nĂ„gra dagar. Det mĂ€rktes i laget att det var mĂ„nga som ville ha revansch direkt, sa Stina Blackstenius.
OS innebar det stora genombrottet för Vadstenatjejen som gjorde Sveriges tvÄ spelmÄl i slutspelet och att döma av nystarten blir det ocksÄ en höst med allsvenska fulltrÀffar. Efter paus rÀckte det med 48 sekunder för att göra nÀsta mÄl i gÄr.
â Skönt med sĂ„ bra start pĂ„ bĂ„da halvlekarna. Vi skulle bara vinna den hĂ€r matchen, sa tremĂ„lsskytten innan hon tog sig upp pĂ„ lĂ€ktaren för att göra nĂ„got som hon Ă€gnat sig ganska flitigt Ă„t efter det som hĂ€nde i Brasilien.
LĂ„ta sig hyllas â och skriva autografer.