Stina Blackstenius fyllde 22 år i måndags och när jag inleder vårt samtal med att gratulera till det så replikerar hon lite skämtsamt med att säga att det kan räcka med födelsedagar nu.
Hon hade hoppats på att få avsluta sin 22:a födelsedag med en seger när hennes Montpellier gästade Lyon. Men de suveräna serieledarna blev för svåra och vann med 2–1. Montpelliers mål kom i den 90:e minuten och var blott det tredje som Lyon släppt in på 14 omgångar.
– Siffrorna speglar väl inte riktigt matchen. I första halvlek hade vi inte alls mycket att komma med. Sen höjder vi oss i andra. Vi har haft lite problem med skador och med tanke på det så gjorde vi en bra insats, säger Stina Blackstenius som konstaterar att Montpellier nu får rikta in sig på att slåss om andra platsen i ligan med PSG.
Men innan dess är klart så väntar andra utmaningar under våren. Som kvartsfinal i Champions league mot Chelsea i slutet av mars.
Och om bara några veckor lär hon dra på sig landslagströjan när Algarve cup avgörs. Men trots att hon nu gjort 31 A-landskamper så tar hon inte för givet att hon finns med i förbundskapten Peter Gerhardssons trupp.
– Det är uttagning nästa måndag så vi får se. Man vet aldrig om man är med, säger Blackstenius som menar att det efter att ha varit bofast i landslaget i drygt två är fortfarande är samma härligt att bli uttagen.
– Det är verkligen speciellt. Jag njuter av att komma iväg på de samlingarna varje gång jag får chansen, säger Stina som gjorde debut i A-landslaget hösten 2015.
Om du jämför dig själv nu mot då, är det någon skillnad?– Ganska mycket skulle jag säga. Både som fotbollsspelare och som människa. Svårt att säga på vilket sätt. Men sen jag flyttade hit så har jag lärt mig mycket som jag inte kunnat lära mig i Linköping. Genom att flytta hit så hamnade jag ju utanför min trygga zon, säger hon.