Stefan Östling är en trotjänare och blev en riktig kulturbärare i Motala AIF. Han kom från Gnesta 1995, sörmlänning med hjärta för Södertälje. Sedan blev det en Maifikon av honom.
Östling var, likt Daniel Leinar, med och både spelade upp Maif i de högre serierna, men följde också med ned, så långt som i trean, och kämpade när det gick emot. Östling lade av som spelare 2006.
– Jag hade problem med foten, annars hade jag nog spelat fler säsonger, säger han.
Stefan Östlings första år i Maif var framgångsrika. Uppgång till ettan under Anders B Johansson 1996, sedan kvar där under Håkan Ericson 1997-1998. När superettan sedan skulle skapas till 2000 blev 1999 ett år där två serier skulle bli en och nedflyttningsstreck mitt i tabellen. Maif åkte ned i tvåan.
Men 2000 blev ett nytt succéår där Maif, med storstjärnan Milenko Vukcevic, gick till kval och vann mot Forward. Det blev spel i den nya superettan.
Dessvärre tappade Maif sin spelfördelare Vukcevic, som spelat fram Daniel Leinar till över 20 mål i tvåan.
Jarle Wee värvades in från norska Haugesund, men varken han eller Leinar kunde hitta målet i superettan. Laget hade svårt att vinna och kom efter direkt.
– Att vi inte gjorde mål berodde ju på hela laget, men vi var ett trupplag, där vi hade en jämn trupp utan några spelare som kunde avgöra, säger Stefan Östling.
– Sedan minns jag att vi inte hade en så tajt grupp som vi hade under Anders B 1995-1996. Vi hade en del spelare som inte riktigt ville träna som man borde.
Stefan Östling fick spela mittfältare 2001 under tränarna Dave Mosson och Peter Wettergren, och beskriver det som att Maif med ett sämre lag än året före mötte betydligt vassare lag.
– Utan stjärnor i vårt lag var steget för stort, ekonomiskt skiljde det mycket. Jag tror att våra totala löner kunde jämföras med tre-fyra spelare i andra lag. Det var riktigt bra spelare i superettan då, nästan allsvensk klass.
Maif kom sist med tre segrar, och åkte ur. Det var först på hösten det började göras mål och laget vann litegrann. Publikintresset var rätt stort trots motgångarna, ofta över tusen personer på Idrottsparken.
I motståndarlagen märktes Daniel Nannskog och Håkan Söderstjerna i Landskrona, Henrik Rydström och Fredrik Gärdeman i Kalmar, Ludwig Ernstsson i Öster, Göran Marklund i Café Opera och Markus Ringberg i Mjällby.
Maif försökte bättra på sin stjärnstatus genom att på sommaren värva Patrik Andersson, tidigare IFK Norrköping och Hammarby. Klas Ingesson var också aktuell, men det blev inget.
– "Pinnens" entré är kanske det jag minns bäst från säsongen som ju mest var ett trauma för oss annars. Men när han skulle gå upp för den lilla trappen till omklädningsrummet kunde han knappt det för att han hade så ont i ryggen, ler Östling.
Andersson blev en flopp och placerades efter några dåliga insatser på läktaren av Dave Mosson.
Stefan Östling blev själv tränare sen, i Maif och LSW och Boren. I Maif tog han in Martin Axén bredvid sig för pojklaget födda 2000. Det var Axéns första tränaruppdrag och nu tränar han Maifs A-lag. Axén har redan ringt Östling om lite råd.
Kan Maif nå superettan igen?
– En vision ska man alltid ha, men det handlar ju om ekonomi framför allt. Det gäller att få kontinuitet med en stomme på längre kontrakt och att först stabilisera sig i ettan. Det är långt till superettan, det behövs en stor sponsor för det, säger Stefan Östling.