Detta var fyra år sedan. Nu i sommar har 17-åriga Amanda Jurander kommit trea på match-SM för juniorer och delad femma på Henrik Stenson och Fanny Sunessons tävling Stenson Sunesson Junior Challange på The National utanför Malmö.
– Innan 2020 hade jag aldrig spelat golf. Så jag gissar att det har gått ovanligt snabbt att nå den nivå jag är på nu. Jag var en fotbollstjej som undrade om golf verkligen var en sport, men det räckte med en runda så var jag fast.
Nu består Amanda Juranders liv av...golf. Ungefär så. Vi träffar henne utanför Vadstena GK:s klubbhus, intill hemmabanan. Hon bor i Åtvidaberg och går golfgymnasiet där, men det är Vadstena som är hemma och hon representerar Vadstena GK.
– Nu på sommaren är jag här nästan hela tiden. Det är så härlig atmosfär och jag trivs att bara vara här. Har jag inget särskilt för mig så hänger jag här.
Som fisken i vattnet alltså. Men vi ska inte ge intrycket att 17-åringen bara går omkring och myser.
– Jag kan stå och nöta i timmar. Framför allt om det har gått dåligt, då tänker jag bara på golf. En del av tjusningen med golf är att det är en så mental sport, men när det går dåligt så kan det mentala ta över.
Hon hade gärna haft mer mental träning än vad som är fallet, men i skolan pratar de ändå en hel del om de mentala aspekterna av sporten.
– I slutändan handlar det om acceptans. Att hitta acceptans i motgång. Ibland kommer det gå bra och ibland kommer det gå dåligt. Att acceptera det och att inte låta sig definieras av sin score, det är en nyckel. Din score i en enskild tävling definierar dig inte som människa. Om man jobbar hårt och försöker så kommer förhoppningsvis utdelningen, men man kan aldrig veta när den kommer. Där gäller det att ha tålamod och acceptera att det går upp och ned, säger Amanda Jurander.
Den visdomen gäller nog oavsett vad man tar sig an här i livet, tänker jag när jag skriver ner Amandas ord. Att vara resultatmedveten utan att bli resultatfixerad, som en klok person en gång har uttryckt det. Nog finns det mål och mening i vår färd, men det är vägen, som är mödan värd, som en annan klok person en annan gång uttryckte det.
Vi har slagit oss ner vid ett bord i hörnet av restaurangen på Vadstena golfklubb. Amanda Jurander ger ett sällsynt seriöst intryck, hon menar verkligen allvar med sin golfsatsning, samtidigt som glädjen är ständigt närvarande. Det är som att hon fann sin livs kärlek för fyra år sedan och fortfarande är nykär.
– Jag vill bli så bra som jag bara kan. Blir jag proffs så blir jag, men oavsett så vill jag jobba med golf på något sätt i framtiden. Det finns många olika möjligheter att jobba med golf utöver att bli proffs.
Förebilder då? Har en 17-åring som inte hade snuddat vid golf förrän vid 13 års ålder några såna inom golfens värld?
– Det kanske är ett lite udda svar, men jag tittar mycket på Viktor Hovland, du vet norrmannen. Jag gillar sättet han spelar på och han är en inspiration för mig. De flesta svarar ju Tiger Woods, och många har honom som idol.
Fortfarande? Du upplever att folk i din ålder svarar Tiger Woods?
– Ja, faktiskt. Han är fortfarande störst, även bland ungdomar, som jag upplever det. Han fortsätter att inspirera och jag tror att han är mer känd än själva sporten golf.
Det går dock inte att komma ifrån att sportsligt så är Tiger Woods tid i mångt och mycket förbi. Men Amanda Juranders golfresa har bara börjat.