Skulle man säga att MHK:s damer inte haft de bästa förberedelserna inför säsongen. Ja, då överdriver man minsann inte.
För backar man bandet två månader så fanns det inte ens något lag.
Men då tog systrarna Emelie och Linnéa Aspholm tag i det hela. Men idén menar Emelie att de inte kan ta åt sig äran av.
– Emma Westerberg och Amanda Eklund drog igång en Facebook-grupp för att kolla om några var intresserade av att spela handboll. Syrran bjöd in mig till den och jag tänkte att det kanske fanns några andra gamlingar som var sugna. Men sen blev det inget av det, säger Emelie.
Hon fortsätter:
– Sen så sa Linnéa att tänk vad roligt det skulle vara ändå att spela handboll i höst. Det var i slutet av juli.
Och det var då de drog igång. De ringde runt till alla de kunde tänka sig skulle vara spelsugna och det visade sig att det fanns en hel del.
Då var det ju klart skulle man kunna tro. Men riktigt så enkelt visade det sig inte vara.
– Vi tog kontakt med klubben och ordföranden kontaktade mellansvenska handbollsförbundet för att anmäla oss till serien. Men tiden för att anmäla lag hade gått ut så den enda chansen för oss att få vara med var om det blev någon vakant plats. Det finns ju inte så många damlag i handboll så man hade ju trott att de skulle bli glada och försöka ordna det. Vi tjatade men det hjälpte inte.
Nu ordnade det sig till slut. För vakanser blev det. Först i en Örebro-serie vilket skulle inneburit långresor varannan helg.
– Men sen drog sig RP ur så vi hamnade i den serie vi ville, säger Emelie och ler belåtet.
Så då var det ju bara att dra igång med försäsong. Eller ja, det fanns några små detaljer till som de hade att lösa. Träningstiderna i hallarna var ju exempelvis uppbokade sedan länge.
Till slut lyckades de deala till sig tider i Team sportia-hallen.
– Matcherna har vi i alla fall i Sporthallen och ekonomin har vi nästan fått ihop. Det beror lite på hur långt bort ifrån domarna kommer. Sen är det lite smågrejer, säger Emelie.
Smågrejerna visar sig vara sånt som att de saknar en tränare, att det är aningens oklart vem som ska sitta i sekretariatet under hemmamatcherna och vem som ska vara coach efter den första matchen.
Men sånt är inget som de bekymrar sig så mycket över. De fokuserar på det som är positivt. Att de är igång och spelar handboll igen.
– Ja, nu har vi kört i tre veckor alla fall och vi har fått en ny målvakt så nu har vi två. Dessutom har vi fått tillbaka några gamlingar. Så nu är vi en rätt stor trupp. Vi får se hur mycket vi hinner sy ihop det.
Idag får de svar på det när de tar emot Ljungsbro. Den lottningen hade Emelie gärna sett blivit tvärtom.
– Typiskt att vi skulle börja med en hemmamatch. Det hade varit bättre att börja borta. Om det är för dåligt så kanske publiken inte kommer tillbaka. Men det ska bli spännande att se hur det ser ut.