Krönika 1984 stod jag och trängdes med drygt 8000 andra åskådare när IFK Motala mötte Boltic i SM-semifinal på Isstadion i Motala.

Bandyfebern var total i stan och matchen hade varit det stora samtalsämnet hela veckan.

Motala hade gått man ur huse i förhoppning att få se IFK ta sig till klubbens allra första SM-final. Men drömmen sprack och IFK-ledaren Gösta Westling fick, med tårarna rinnande nerför kinderna, gå över till Bolticlägret och räcka över de 2 000 SM-finalbiljetter förbundet redan innan matchen gett IFK.

Artikelbild

Men även om den där semifinalen stack ut så var det publikfester varje gång IFK spelade hemma. IFK hade under 1984 ett publiksnitt på drygt 3500.

Med inget mer att locka med än bandy. Eller ja, vi människor är ju som bekant flockdjur. Dit andra går, dit går vi också.

Och så var det i än större utsträckning förr. För var man inte på plats så hängde man inte med i snacket i fikarummet dagen efter.

Men det där var som sagt förr. På den tiden då vi bara hade två tv-kanaler och internet fortfarande inte var uppfunnet.

Sedan dess har det hänt en del. Nu kan du sitta bekvämt tillbakalutad hemma i soffan.

Se en toppmatch från någon av fotbollens toppligor på tv och samtidigt följa IFK:s match på laptopen eller paddan.

Du behöver inte lämna din plats i favoritfåtöljen framför brasan för att veta allt för att kunna hänga med i snacket dagen efter.

Numera räcker många gånger inte sporten i sig själv för att locka folk. För nu konkurrerar liveidrotten med så ofantligt mycket mer. Nu krävs det något mer för att folk ska slänga upp en hundring för att stå på en läktare och titta på liveidrott.

Nu vill vi ha en helhetsupplevelse. Ett evenemang som pågår från det vi kommer dit tills vi går hem. Det ska vara action hela tiden.

Annars tappar vi intresset. Tar i bästa fall upp mobilen och surfar bort en stund. I värsta fall går vi hem och tänker att nästa gång stannar vi kvar i soffan.

Det här en jätteutmaning för alla idrotter och inte minst för IFK Motala. Och jag vet att många tycker att alkohol och idrott inte hör ihop.

Men kan vi gå ut och ha en trevlig middag och ta ett glas vin till maten. Varför ska man då inte kunna gå på bandy, ta sig en skål gulasch och en öl till den? Så jag gillade IFK:s nya grepp för att erbjuda något nytt i premiären mot Hammarby. Och med tanke på hur fullt det var i tältet var det många som tyckte likadant.

Egentligen tycker jag ju att bandy är tillräckligt intressant för att locka lika mycket folk som 1984 utan att det ska behövas något mer än några snygga mål.