Det är intressant att jämföra olika årgångar av ett fotbollslag och en fotbollsklubb. Det börjar likna natt och dag mellan det Maif som i fjol leddes av Lennart "Kral" Andersson i söderettan och det Maif som i år leds av Niklas Egnell i norrettan.
Både på och utanför banan märks redan nu, innan vi enligt almanackan skriver sommar, stora skillnader.
Jag säger inte att årets upplaga är bättre eller sämre än det lag som kom fyra i fjol. Det är ännu för tidigt att säga. Även om årets lag inte närmelsevis är lika rutinerat och etablerat.
Men det är en annan fotboll som bedrivs och ett annat språk som pratas.
Om söndagens 1–5-förlust mot Huddinge skett under fjolåret ser jag framför mig hur det varit efteråt. Ingen, allra minst jag, hade vågat sig i närheten av Lennart Andersson för diskussion. "Kral" hade bara varit en enda stor ilska över hur dåligt allting varit.
Jag minns ju hur Krals åska mullrade på Ruddalen i Göteborg i fjol när Maif tappade 2–0 till 2–3 mot Utsikten.
Men det är som sagt ett nytt Maif i år. Niklas Egnell var självklart missnöjd med 1–5 på Källbrinks IP, men dolde det i så fall väl i sitt analytiska snack med pressen. Här var det inget skäll eller smällande i dörrar eller dundrande i största allmänhet.
Nej, Egnell konstaterade kort och lugnt vad han ansåg hade gått snett och vad som behövde förbättras.
Jag var tvungen att fråga om han inte var förbannad, men det gled han undan med att i fotboll kan alla matcher förloras. Norrettan är så jämn att alla lag med en bra dag kan slå alla lag med de här siffrorna.
Jag vet inte vad som är bäst, en "hårfön" ala Alex Ferguson när man gjort en usel insats, eller ett lugnt funderande och uppmaning till att jobba vidare? Båda sätten kan nog behövas ibland, men det var nästan imponerande att höra att Egnell ändå inte sågade sitt lag mer efter storförlusten.
Men man ska vara sig själv som människa, då blir det bäst, och är man inte den som smäller i dörrar, tror jag heller inte man ska brusa upp och skälla. Det tjänar ingenting till.
Maifs spelare vet förmodligen också alla om att de gjort en bedrövlig match. Det behöver inte en tränare skriva dem på näsan om.
Men som utomstående reporter kan det dock vara läge att ibland vara lite hårdare och där kan jag efter en överraskande bra inledning av Maif nu hysa lite oro.
Maif visade upp ett försvarsspel som var riktigt virrigt och dåligt mot Huddinge och spionerna från Nyköping på pressläktaren, Maif möter Nyköping den 6 juni borta, var bland annat konfunderade över hur glest grupperat Maifs försvar var.
Sedan fanns det heller varken fart eller effektivitet i Maifs anfallsspel. Maif har uppenbarligen stora problem att få hastighet och precision i spelet när det handlar om naturgräs, vilket också är illavarslande.
Jag kan nästan sakna den kontringsfotboll som Maif presterade under Kral i fjol, då blev det mycket mer öppna ytor framåt. Med det bollinnehav laget har orkar laget visserligen mer och äger matcher bättre, men mycket bollinnehav kan också bli plottrigt och ineffektivt och så är tyvärr Maifs spel just nu.
Men Maif har ett ungt lag i år, mycket yngre än i fjol, och då kanske man får stå ut med bottennapp som det mot Huddinge.
Men snart måste Maif på banan spelmässigt igen för att inte få kämpa i bottenstrid hela säsongen. Redan mot Södertälje på söndag behöver laget studsa tillbaka.