Drömpremiär av Solfjäderstaden.
Rubriken dök upp i skallen när Joacim Karlsson smällde upp 1–0 i krysset innan publiken ens hunnit sätta sig tillrätta.
Och fem minuter senare så trodde jag att det skulle bli den rubriken jag skulle använda. För Solfjädern sköljde över ett Jönköping som verkade ha fått in mer premiärnerver i systemet än vad Solfjäderstaden fått.
Men det gick över. Både Solfjäderstadens sköljning och Jönköpings nervdaller. Och när det fysiskt så starka Solfjädern försökte lira med det tekniskt så skickliga Jönköping. Ja, då blev det teknikerna som vann och bjöd på lite innebandygodis på vägen.
Vad ska vi dra för slutsatser av det då? Ja, vi kan väl konstatera en sak. Solfjäderstaden förlorade en premiär. Blev varse att man får ett mål i baken betydligt oftare om man tappar boll någon meter in på planhalva i division 1 än vad man får i division 2.
Men redan mot Jönköping så syntes det att det har de redan koll på. Nu värderades lägena på ett helt annat sätt än i fjol innan det slog någon chanspassning.
Så det är bara att fortsätta nöta på. Det här var premiären på en säsong. Ingen avgörande kvalmatch.
Men det är kanske så Solfjäderspelarna ska se det.
För det är i de matcherna som det där jäklar anammat som de behöver för att vara som allra bäst kommer fram.
Det är ju mycket tack vare det som det nästa helg väntar hemmapremiär i division 1.