Det är drag i den östgötska toppidrotten just nu. I fotbollen är IFK Norrköping och Linköpings FC med i guldstriden och ett hopp har tänts kring Åtvidabergs chans att hänga kvar. I innebandyn inledde ett final-aspirerande Linköpings IBK med tvåsiffrig seger i sin premiär. Det finns många heta och roliga lag att se, lag som fyller läktare och lockar intresse över hela länet.
Jag är också väldigt nyfiken på det nya Linköpings HC den här säsongen, ett LHC som vunnit alla matcher i CHL och träning på försäsongen och som med unge coachen Dan Tangnes infört en ny, intensiv spelstil.
LHC i vinter ska vara ett hårt arbetande kollektiv och den spelstilen gör också att laget mestadels kommer att gå runt på fyra formationer. Det kostar givetvis på i kraft att spela högintensivt. Men det är med den malande maskinen som LHC återigen drömmer om SM-final och SM-guld, vilket i och för sig hela klubbens omgivning alltid kräver att den ska göra.
Det blir en ny dimension på den här guldjakten och den blir historisk för vår västra länsdel på så vis att aldrig tidigare har två Motalagrabbar från säsongsstart varit med i LHC:s ordinarie uppställning i högsta serien. Men både Anton Blomberg och Henrik Törnqvist har uppenbarligen stort förtroende hos lagledningen.
Det gör det mer spännande i allmänhet att LHC har så bred östgötsk förankring att ungefär halva truppen är fostrad i länet. Det skapar själ i laget.
I onsdagens premiär mot Djurgården tyckte jag också att det var ovanligt mycket hjärta för att vara så tidigt på säsongen. Det var extra tryck på fansen som tycks få större utrymme på sin kortsida för varje säsong. Snart är det där en "vägg" som i Leksand och det tror jag alla välkomnar. Då blir LHC ännu bättre som hemmalag.
LHC hamnade i underläge två gånger efter att Linus Hultström, som inte tog plats i LHC förra säsongen, legat bakom båda målen för Djurgården. Men med sin kraft kom LHC tillbaka två gånger om till 2–2 efter snygga mål av först Niklas Fogström och sedan Nick Sörensen.
Matchen avgjordes i förlängning i och med nye måltjuven Andrew Gordons 3–2-mål. Det var en rättvis seger för Linköpingslaget som var lite bättre än Djurgården.
Törnqvist och Blomberg då? Ja, de gjorde inte så mycket konstruktivt offensivt i sin avlastande fjärdeline, men gjorde båda ett stort jobb defensivt och för laget. De fick gott om speltid och bidrog, kort och gott, på ett bra sätt till en äkta lagseger. Båda Motalagrabbarna var också helnöjda med insatsen i premiären.
I LHC tycker jag målvakten Marcus Högberg var utmärkt, men allra bäst var juniorlandslagsbacken Gustav Forsling. En ren fröjd att se en sådan lirare på rinken.