1 581 personer är en mycket bra publiksiffra för andraligan i en liten sport som bandy. Det visar att bandyintresset finns kvar i västra Östergötland och är glädjande för IFK Motala inför framtiden. Det finns fortfarande ett folkligt stöd att ta avstamp från när kampen för att bygga en hall snart ska gå i mål.
På kort sikt var 5–7 mot Boltic på annandagen inte lika roliga siffror för IFK. Det betyder nämligen att Motalalaget just nu är i brygga i kampen om en kvalplats uppåt mot elitserien.
Att missa kval skulle inte vara bra för IFK, trots att ett ungt IFK-lag kanske inte redan nu är moget för spel i högsta serien. Men att gå till kval redan i vår är det många som kräver av dagens IFK och det tycker jag är ett rimligt krav, sett till motståndet i serien.
Med tanke på det var det inte alls bra att förlora mot ett Boltic som är en av huvudmotståndarna till att ta andraplatsen bakom Nässjö.
IFK har ett ungt lag med unga tränare, men kanske var ungdomligheten och orutinen det som fällde laget den här julen. Flera pratade efter matchen om att IFK:s spelare var tagna av stundens allvar och nervösa inför storpubliken. Bland annat därför kunde Boltic göra enkla mål och lura upp hemmalaget till att spela huvudlöst i försvar.
Tyvärr gick det inte att känna igen Motalaspelarna som kan ha drabbats av lite prestationsångest nu när det kommit så många för att se dem.
Det är mänskligt att sånt händer, men också något man ska klara av om man nu aspirerar på en kvalplats till elitserien.
Nu har IFK ett tufft program resten av helgerna, Boltic borta på nyårsafton, Blåsut borta i Vänersborg efter nyår den 3 januari och så serieledande Nässjö hemma på trettondagen.
Två vinster av tre är ett måste och det känns som att IFK är piskat att vinna på ett svårspelat Tingvalla på nyårsafton. Annars kan Boltic dra ifrån och resten av säsongen riskerar att bli en avslagen resa för IFK Motala och dess nu uppvaknade supportrar.
Spelarkritik i julmatchen? Ja, Boltic ska ha beröm för en taktiskt perfekt genomförd match och där fanns en målvakt i Johannes Gustavsson och en offensiv mittfältare i Niclas Nyqvist som båda klart överglänste IFK:s tidigare toppduo Jussi Aaltonen och Robin Östh som ingen av dem spelade någon större roll i matchen.
Eric Ågren var bra i IFK, men han var för ensam. På nyårsafton måste fler upp på högre nivå och framför allt måste laget hållas ihop bättre.
Det måste bli vinst på årets sista dag om det ska bli kul för blåvitt i inledningen av 2016. Så är känslan när nu julen 2015 precis tagit slut.