Jag är övertygad om att Piraterna till slut tar sig till SM-slutspel i år. Det är i så fall första gången sedan 2016 som Motalalaget gör det av egen kraft. Det visar att det varit ett rejält kliv upp i år, precis som klubben och laget planerat.
Men när det blir klart har det i så fall suttit längre inne än någon gång tidigare. Piraterna hade två kavajchanser, men ingen av dem gick in, och sedan flyttades hela slutomgången en hel vecka på grund av regnet. När den nu ändå ska försöka köras, trots hot om nya regn, så är det osäkerheter om allt möjligt.
Om matcherna kan bli av så ser ett reservbetonat Indianerna, som redan är klart för kvartsfinal, ut att bli Piraternas räddning. Peter Johansson skickar bland annat en debutant, Hugo Lundahl, till Dunteberget. Johansson skrapar ihop de mannar han har att tillgå.
Även Piraterna är brandskattade, efter en brutal helg i Polen. Det är Daniel Davidssons ord. Han konstaterar att det är sportens natur att det blir så här, men låter ändå lite skrämd av de många skadorna. I Piraterna är inte Pawel Przedpelski frisk och inte anmäld till tisdag, även om han ska ha kört i Polen i helgen. Piotr Pawlicki rapporteras ha satt ned sin skadade fot på ett sådant sätt att han slagit upp skadan. När det här skrivs var utsikterna små att han skulle komma till Piraternas avgörande.
Nu blir det upp till de förare som står kvar, friska för att köra, som med hjälp av sin publik får ta laget till ett efterlängtat slutspel. Jag tror Piraterna grejar det, trots allt.