Per Bergsten: Det är dags att peta kaptenen – låt henne ta över

När detta skrivs vet jag lika lite som alla andra om Caroline Seger är spelklar till EM-semifinalen mot England. Eller som det heter på Peter Gerhardsson-språk: ”hur många minuter hon har i kroppen”. Av de senaste träningarna att döma är det nog inte så många.

Strunt samma.

Oavsett vilket tycker jag inte att den svenska kaptenen ska starta på Bramall lane på tisdag.

Ibland får även en murvel med stundtals tydligt ambivalenta drag faktiskt ändra sig. Så sent som direkt efter matchen mot Portugal skrev jag: ”Caroline Seger spelade inte alls, men är förhoppningsvis tillbaka till kvartsfinalen. Mot tuffare motstånd kommer att behövas en erfaren motor som går på alla cylindrar.”

Nu har en vecka gått, nu har 37-åringen tränat sporadiskt på grund av en ömmande häl, nu väntar England med fart och intensitet och nu har Nathalie Björn vikarierat på positionen som mittfältsankare och gjort det alldeles utmärkt.

Stabil och trygg, bra med bollen, bra positionsspel.

Jag tycker att hon ska få fortsätta där. 

Lika bra att tänka framåt redan nu.

Caroline Seger är unik och väldigt mycket, men snabb är hon inte och med Björns kvickare fötter blir det lite rakare och lite raskare. 25-åringen kommer att vara i Blågults startelva i många år framöver, är en ledare och även om hon själv hellre vill spela mittback behövs hon nog mer på mittfältet. ”Jag har sagt att är det någon som ska ta den rollen så är det hon”, säger Seger.

Med tanke på hur fotbollen går fortare och fortare kan tiden vara mogen.

Jag tror inte att Seger kommer att spela alls mot England. Synd. Hon hade behövts. Tänk att det har gått en timme, tänk att Sverige leder med 1–0 och…ja, då vore det perfekt för henne att med rutin, lugn och erfarenhet komma in. Rent av tillsammans med sin ersättare på mittfältet.

Det är en del som tycker att jag och andra är för kritiska till landslagets EM-insats så här långt. Semifinal är bra och vad mer kan man begära liksom? Jo, men spelet har haltat, Sverige är rankat tvåa i världen, har siktet inställt på guld och förbundet har budgeterat med semifinal.

Då ska kraven vara höga. 

För övrigt är det bara bra att det mesas mindre. Elitidrottare är elitidrottare oavsett kön. Det hade varit ovärdigt och orättvist om Mr X bedömts på annat sätt än Mrs Y. Framförallt mot tjejerna själva.

Nu är det dags för Fridolina Rolfö att visa att hon är den världsspelare som hon tidigare visat att hon faktiskt är.