5-3 blev det på LMT arena och det i en match där IFK Motalas tränarduo Jesper Fogelstrand och Joel Persson gjorde det taktiska draget att skölja över ett defensivt Falun från start. Offensivt vågat var schackdraget, vilket med facit i hand blev lyckat. IFK fick mål i rätt lägen och det var Falun som fick jaga, vilket gjorde att Falun fick öppna sig. IFK var i förarsätet och i det läget kunde laget kämpa sig till segern, med bra närkampsspel, bra målvaktsspel av Kristoffer Knutsson, och bra kontringar med de åkstarka Jonas Enander och Filip Påhlson.
De två poängen mot ett ändå hyfsat allsvenskt lag som Falu BS var ett sorts examensbevis för det här nya IFK-laget. Ur kaoset i fjol gjorde IFK-laget en bra säsong och i vinterns elfte och sista hemmamatch fick laget göra årets bästa insats. Jag unnar laget det. Det känns rättvist och det gör att det blir överbetyg på säsongen som helhet, hur det än slutar nu kommande helg.
Mycket pekar förstås på att Falu BS tar den allsvenska platsen som gruppseger ger, men jag tycker att större under har hänt än att det kan gå vägen för IFK. Seger i Vetlandas hall på fredag mot Målilla tror jag IFK kan ta och sedan handlar det om i fall Målilla kan repa mod och ändå störa Falun borta på lördag. Matchen spelas då efter Målillas önskemål. De vill göra nån sorts tät turné i kvalets slut.
Jag säger som Stefan Samuelsson, det kan bli snömatch där uppe, eller svåra förhållanden oavsett på Lugnet. Det kan bli nervdaller hos ett ungt Falun. IFK får ta en sak i taget, först matchen på fredag. Sedan blir det kavajdrama framför teven lördag. Med en liten chans till segerfest.