Det märktes på IP att det var två lag i stort poängbehov. Maif med sina tre raka förluster. Sollentuna med sina tre kryss. Det var två lag som suktade efter en seger som skulle ge det där viktiga andrummet, arbetsron.
I det läget är det kampen som kommer i främsta rummet. Viktigare än att det ska se snyggt ut. Det var också redan från start i matchen många tuffa närkamper, stämplingar och halvfula tag. Med irritation mellan spelarna. Maif lyckades få motståndarna småtjuriga på allt möjligt och då var en del av kampen vunnen.
Med den negativa trenden var det ett pressat läge som Maif under Martin Axén inte upplevt sedan i somras. Segertåg i höstas kom emellan och laget visste inte hur det kändes att förlora. Förrän nu, de senaste veckorna. Hur tar en vinnande grupp sådan mini-formsvacka? Börjar det letas fel hos varandra?
Det har varit lite oroligt, särskilt med nya skadeproblem på nyckelspelaren Adam Bark som satt på läktaren mot Sollentuna. Där tas det dag för dag med benproblemen. Målvakten Andreas Carlström har ljumskproblem och lillebror Silka, Valon, är borta några veckor för en sträckning.
Ändå fanns Bark där i korridoren och gratulerade laget, och Valon Silka ledde en segersång i omklädningsrummet, iklädd jeans. Snyggt att se. Sedan var Patric Åslund bra när han fick spela från start igen, och David Ahlberg var tät, så tät, på de låga skotten.
Simon Karlsson blev utbytt mot Haninge borta, och det är inte ofta man ser när han inte är skadad. Nu återtog han rollen som kämparkung genom att ligga lika mycket vågrät som lodrät. Då menar jag inte att han låg och åmade sig, utan låg han kvar, då var det smällar typ den med blod inblandat när han fick slutföra matchen likt en Terry Butcher i Englands landslag.
Karlsson är Maifs hjärta och nu kom han även rätt i sin spelande roll, tyckte Martin Axén som ovanligtvis gav personliga beröm lite hit och dit, som Alem Nezirevic i fint inhopp på ovan offensiv kantposition.
Det kändes som att det var ett litet vägskäl för Maif redan i omgång fyra och med 2-0 mot Sollentuna stillade laget oron på byn som snabbt kommer efter några förluster.
***
En viktig seger, 1-0 mot Sätra, tog också Borens damlag på lördagen. Härligt målvaktsfynd i Frida Hillerström. Med en högst division 1-mässigt trio framför i Josefine Breikert, Lydia Vaggelyr och Emina Trumic. Med det gänget kan Boren ta fler segrar.