Länge sedan Maif gjorde något fulländat

I våras uppträdde Motala AIF som ett topplag. Med god marginal till bottenstrid. Den bufferten har Maif gjort sig av med. Nu blir det kamp hela hösten.

Motala AIF, här hemma mot Umeå, var kanske inte värt en poäng i bortareturen. Men en poäng togs och det var viktigt att få med sig på långresan.

Motala AIF, här hemma mot Umeå, var kanske inte värt en poäng i bortareturen. Men en poäng togs och det var viktigt att få med sig på långresan.

Foto: Jens Bollius

Krönika2022-08-22 08:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag sade under berg-och dalbanan i våras att Maif i alla fall var alldeles för bra för att åka ur. Men det var då. Maif har tappat sin glans och det har varit plågsamt att följa laget under sommaren. Laget har inte gjort något med fulländning, utan antingen har det varit bra kamp med en tät defensiv, vilket fått till följd att inget skapats framåt, eller så har salongsfotbollen varit fin att titta på och gett många chanser framåt, men då har det i stället gjorts misstag bakåt.

Den där perfekta insatsen, som vi såg några gånger på hemmaplan i inledningen av norrettan, har laget tappat bort.

Det finns många förklaringar till att Maif fallit som en sten rakt ned i oviss streckstrid. Strikern Alexandar Mutic har inte varit den han var förra hösten, kanske på grund av problemen med foten och hjärnskakningen. Ur slag. Eric Forsberg har saknats i mittförsvaret och målvakten David Ahlberg, som blivit lite ensam utan konkurrens, har gjort tavlor han inte gjorde i början.

Jag trodde också att Maif skulle knyta till sig fler spelare under uppehållet, men det hände inte så mycket. Samtidigt som jag läst om att konkurrenter förstärkt.

Som jag ser det är det ett 50/50-läge om Maif ska klara kontraktet. Det hänger på en skör tråd. Det är ihåligt och stabbigt i laget. Det blir en nervös lindans ända tills snön kommer. 

Men fler lag saknar självförtroende, det sågs i 1-1-matchen i Umeå. En poäng med ett nödrop för Maif och det måste ses som en framgång. Det skapades inte mycket, men Maif visade karaktär och det är kampen som blir viktigast om laget ska rädda sig kvar.

***

När det gäller Motalas andra division 1-lag, Boren, kan det konstateras det vi såg i våras. Föreningen misslyckades med värvningarna och ställde inte ett division 1-mässigt lag på benen. Det är svårt att kritisera tränare eller spelare då, när det är klubben som inte gjort tillräckligt.

0-3 mot Tun visade det vi sett tidigare. Boren har ett hyggligt spel och en okej defensiv stomme. Men med avsaknad av tillräckligt bra målgörare och målvakter så går det inte att vinna på den här nivån.

Boren får nu använda hösten till att bygga spelartrupp för nästa års division 2. Det blir ingen lätt serie och årets bästa spelare Lydia Vaggelyr klargjorde redan efter Tunmatchen att hon vill spela högre än tvåan nästa år. Så redan har Boren ett tapp inför den degradering som väntar.

Karta: Borens IK