Vätternrundans cykelfest i Motala inleddes med ett MTB-Vättern i regn. Dryga tusen åkare gick då i mål under portalen.
Den nya permanenta målportalen är tillsammans med 60-gångsjubileumet det stora med årets cykellopp. Portalen är kommunens present på stora dagen till Motalas viktigaste evenemang.
Jag blev inte golvad av första intrycket av portalen när jag sprang på den i tisdags. Annorlunda kunde jag sträcka mig till. Men varken snygg eller ful.
Men nu efter att ha sett portalen i sitt riktiga sammanhang, med publik runt om och cyklister som går i mål genom den, så tycker jag att den växer. Målportalen, gjord med konstnärsmässig underfundighet, blir coolare och coolare ju mer man tittar på den.
Den är öppen för tolkning och man upptäcker saker på den dag för dag man är vid den. En pump där, en sadel här och en eker. En rondell, en raksträcka och en pedal. En cykelportal.
Beständig är den i alla fall, nära 40-årsmonumentet från 2005 som jag tror är det mest fotograferade i Motala, och intill 50-årsmonumentet där alla som gjort Vätternrundan 50 gånger får sina namn förevigade.
I och med det här känns det som att Motala och Vätternrundan hör ihop för evigt.
En annan sak som jag tycker lyfter årets cykelfest är den nya musikscenen i Stadsparken. Härligt placerad och härligt byggd där man ser sjön rakt igenom den och det finns en naturlig läktarslänt uppåt city.
När cyklisterna kom i mål såg jag gott om musikanter i Motalas världsorkester spela fram stämning i parken och musik och cykling hör ihop.
Till sist: 6300 startande totalt i de fyra första loppen fredag-lördag är en liten ökning och visar att återhämtningen fortsätter för Vätternrundan. Viktigt, det. 750 barn i Minivättern också, fint att se.