Vilgot Schelin i LSW slog huvudet i staketet och tvingades avbryta derbyt på Z-parken.
Det är happenings som är sevärda i en stad med invånare som brukar sägas svårflirtade till evenemang. Men 275 var på Norra IP på LSW-Borensberg och 250 såg Zeros-LSW på Z-parken några dagar senare.
Det är sånt som skapar liv och meningsfullhet i den vardag man lever. Derbyfyran lever upp och har verkligen varit så het som jag trodde att den skulle vara. Lagen har spännande individer, är taktiskt skickliga och vill framför allt väldigt mycket. Det är många "matcher i matchen" i derbyna.
Nu i Varamon stod Daniel Schelin i publiken, ni vet innebandybacken Daniel Pettersson, och applåderade för båda lagen när speakern Henrik Elofsson undrade vilket lag man höll på. I bortalaget spelade sonen Vilgot Schelin och i hemmalaget sonen Hugo Schelin. Vilgot slog i huvudet i staketet i andra halvlek och ville spela vidare med Terry Butcher-bandage runt skallen, men det fick han inte för LSW-ordföranden Kenneth Håkansson. Så han var inte kvar när Hugo byttes in, men fick jubla för LSW:s 3-2-seger.
Bandyprofilen Filip Påhlson gjorde Zeros båda mål, och comebackande Jordan Östling, Maifhjälten Stefan Östlings son, avgjorde för LSW. Det gick att hitta många vinklar i vimlet. Filips pappa Anders Påhlson var där, nummer 12 i LSW när LSW var som bäst 2000. Mycket går i arv och det känns absolut som den lokala fotbollen är livskraftig.
LSW-kaptenen Gabi Morad, som spelat i alla Motalas lag, gav cred till både Zeros och Borensberg för derbykampen. Han konstaterade också med skador och avstängningar, att bredden i LSW:s trupp håller. Kanske det som avgör om laget i centrum ska kunna ta steget upp till trean.
LSW och Borensbergs IF spelade oavgjort 3-3 på 1 maj, vilket lockade 275 personer.