Inramningsmässigt är det den coolaste match spelats i MVT:s område sedan 1100 personer i Kungsvalla för två år sedan såg Wettern möta Maif i hockeykvalet.
Själva matchen var inte så spännande den gången när Maif vann med 8–0. Det är mer bilden av den fullpackade läktaren och den lilla ortens charmiga sätt att sluta upp kring sitt lag som lever kvar.
Det är precis så, att varje ort och samhälle behöver sina egna lokala hjältar att stödja. Då blir idrotten som allra störst oavsett vilken nivå det handlar om.
Om Vadstenafolket alltid varit troget sina lag, som Wettern tidigare och som VHF och VGIF nu, så behöver en växande stad som Borensberg också sina egna events.
Lagidrottsmässigt har det inte funnits så mycket av rang att heja på de senaste åren, mer än fotbollen som gjorde några uppstickare till fyran. Borensbergs mest kända lag är fortfarande damfotbollslaget i allsvenskan från, tror jag, kring sent 70-tal och tidigt 80-tal.
Men nu kommer unga Borensbergs IBC, en förening bildad så sent som 2006, spela division 2-innebandy nästa vinter. Det, tro mig, är stort för Borensberg.
Det var gulligt att se kön ringla sig lång till Hällaskolans port inför den avgörande kvalmatchen i kväll. Det visar intresset och haussen som blivit över BIBC:s succésäsong, även om det kanske mest visar hur slitet och gammalt allting är med Borensbergs representationsarena.
Nu fick det bara släppas in 150, inklusive ledare och spelare i lagen, och det gjorde att 40 fick vända efter att dörren stängts. Det visar åtminstone hur mycket en upprustning av Hällaskolan behövs. Enligt uppgift ska det ske arbeten i sommar som gör att Borensbergsklubbarna kan ta in mer folk igen. "Äntligen", som BIBC-ordföranden Thomas Löfstedt säger.
Nåväl, bara allt fungerar så kan det också vara charmigt med en sliten arena. Publiken sitter nära i Hällaskolan och med engagerad publik är det inte svårt att skapa bra stämning. Den var verkligen magisk den här avgörande kvalkvällen.
Efter slutsignal, när BIBC vunnit med 9–7 i en match som svängt fram och tillbaka flera gånger, stod stora delar av folket kvar och gav laget stående ovationer. Det var BIBC verkligen värt. När jag och kollega Augustsson jobbat klart i hallen pratade vi hela vägen i bilen till Motala om vilken fantastisk match som vi fått uppleva. Farten, intensiteten och dramatiken överraskade oss båda. Hur det svängde i matchen och hur bra spel som visades upp.
BIBC har ett speciellt sätt att spela innebandy. Spelidén är ganska primitiv, snabba omställningar och sedan gå raka vägen på mål så fort man får bollen. Skott avlossas i alla lägen och från alla vinklar. Jag har sällan sett ett mer skottvilligt lag.
Men en stor dos passion, hjärta och inspiration blir det en innebandy som blir offensiv och rolig att titta på. Inget uppställt långsamt tålamodsspel, utan i stället attack och kämpartag hela tiden.
Jag längtar till att se nästa vinter hur långt den spelidén kan bära i division 2.
Åby ungdom kom inte med något dåligt lag till kvalet. Till och med några allsvenska spelare hade lånats in för att klubben skulle vara kvar med sitt farmarlag i tvåan.
Men med bred trupp och ett starkt kollektiv lyckades BIBC skrälla. Det var det inte många innebandyexperter som trott.
Framför allt är det de många bra spelarna, tre femmor och mer än så, som ska hyllas i Borensbergslaget. Men jag gillade extra mycket energin i kedjan med Tobias Nyberg, Rune Kindahl Hepper och Henrik Norrbin, skottförmågan i en spelare som Anton Lund, och även briljansen i den mest tekniska kedjan med de namnkunniga Joakim Wallqvist, Jonathan Bremer Thudén och Johan Ekenberg.
Att se Wallqvist lira skjortan av Åbyspelare med underfundiga dragningar var en av många vassa detaljer i matchen.
Redan nu finns det mycket som talar för att BIBC kan klara sig bra i division 2. Duktige tränaren Mattias Feldt kan tänka sig att vara kvar, sade han i kväll, lagharmonin är bra och bredden är god. Målvakterna håller, spetsspelarna finns där framåt, och intresse från nyförvärv att ansluta finns också. För vem vill inte spela i ett lag som BIBC, med den sammanhållningen och den publiken?
Att se detta uppstickargäng nästa säsong drabba samman med det mer etablerade Solfjäderstaden är heta derbyn som jag redan längtar till.
Då kan det bli fler magiska ögonblick, framför allt i en "utbyggd" Hällaskolan.
Som jag skrev tidigare i veckan, Borensbergs kvalseger är det bästa som kan hända den lite insomnade herrinnebandyn i Motala.
Nästa vinter ska pulsen och nerven upp.