Den som inte vill bli bättre slutar snart att vara bra.

Om jag minns rätt var det Mike Helber, LHC:s tidigare klubbdirektör, som för rätt länge sedan sa det när vi satt och pratade om klubbens resa till Sverigetoppen. Kom att tänka på det när jag på vägen hem från ännu en förlustmatch i Saab arena funderade över vad som hänt med Linköping HC under de senaste åren.

Tre raka kvartsfinaler. Just nu till och med utanför slutspel och med uppenbar risk för en misslyckad säsong. Har skrivit det så många gånger tidigare att väldigt mycket handlar om den ekonomiska verkligheten. Ska den sportsliga trenden vändas måste den ekonomiska också göra det.

Det finns ingen annan väg.

Tittar du på gällande kontrakt är stora delar av truppen till nästa säsong redan klar. Jag gillar kontinuitet, men just i det här fallet är det faktiskt inte bara positivt. Man kan hitta förklaringar som skador i allmänhet och hjärnskakningar i synnerhet, men uppenbarligen är inte det här laget är tillräckligt bra. Man kan titta både på isen och i tabellen för att förstå det.

Det är mycket som behöver bli bättre och då krävs starka influenser utifrån. Det krävs förstärkning, för den som inte tillräckligt mycket vill bli bättre slutar snart att vara bra.

Det är fullt upp med det som händer nu, men måste också tänkas på vad som händer sen. Jag kan inte låta bli att fundera över vad som i spelarväg behövs för att lyfta och nå upp till högre mål enligt den treårsplan som träder i kraft till hösten.

Artikelbild

Så här:

Två centrar av högsta klass måste in. Derek Roy kan vara en av dem, men då får han gå ned i lön och acceptera att inte vara förstaval. Där vill jag se en tydligare ledare, en Mattias Sjögren-typ som driver laget med stark attityd och som hela tiden gör skillnad.

Ytterligare någon poängstark forward, som dessutom är uppkäftig, elak och jobbig att möta. Som Brendan Shinnimin. Kontraktet går ut med Växjö och finns en möjlighet där bör LHC vara med och hugga, även om jag inser att det finns andra klubbar som säkert kan betala mer.

På backsidan finns fler frågetecken. Drömmen: att få hem och skriva långtidskontrakt med Klas Dahlbeck från Moskva. Snacka om karaktärsstark och stabil ledare. Spelar han i Sverige spelar han i Linköping, men frågan är om det blir nu eller sen. Jonas Junland? Tja, han har kontrakt ett år till i Schweiz, men är så klart ett annat starkt alternativ.

x x x 

Det negativa mot Djurgården i lördags var förstås att LHC förlorade för femte matchen i rad och är kvar på fel sida om slutspelsstrecket i SHL-hockeyn.

Det positiva?

Väldigt mycket annat.

Faktiskt.

Insatsen var definitivt den bästa jag sett på länge. Det är fortsatt bara en poäng till tian Brynäs. Det var nästan 8 000 åskådare i Saab arena dagarna före löning och med en formkurva som pekar brant utför. De som var på plats och nobbade de första bidragen i Melodifestivalen kunde i alla fall inte klaga på underhållningen. Mer intensivt, mer energi, mer av det mesta – men lik förbannat blev det stryk.

Igen.

I rådande läge finns inget som helst utrymme för grova misstag och det blev några sådana för mycket den här gången också. Till antalet outgrundliga sätt att förlora matcher och poäng på kan nu läggas ett taskigt byte som gav Djurgården möjlighet att komma i tre mot ett-överläge och sätta avgörande målet.

Kalla det för orutin eller naivitet eller vad ni vill, men LHC har inte råd med sånt.

Som det såg ut borde det ha blivit tre poäng, men nu blev det inte en enda.