"Träffade duva direkt – sedan rullade det på"

Iförd långärmad skyttemundering med väst plockar Stefan Nilsson upp bössan och visar metodiskt sin teknik – skott för skott. Värmen verkar inte bekomma honom alls, trots att solen steker på skyttebanan i utkanten av hemstaden Trelleborg.

Nioåring på banan

Det är här han började sin skyttekarriär inom lerduva, så kallad skeet, för mer än 20 år sedan.

Tack vare en äldre jägare i familjen, minns Stefan Nilsson, i dag 31 år.

– Det var min farbror Bertil som tog ut mig här från början. Jag var inte så stor då, och jag sov över hos honom när han frågade om jag ville följa med och skjuta när han skulle träna för jakten, säger han och fortsätter:

– Han ville att jag skulle vara med och jaga. Men sen såg de ganska fort skillnaden i åldern mellan mig och de andra – och jag sköt lika bra.

Karriären har mer eller mindre gått spikrakt sedan dess. Som 13-åring kom han med i juniorlandslaget.

– Det gick snabbt. Det var färdighet och lite talang.

"Det största för alla"

Med hjälp av tränare och gamla skyttar i Skåne – och naturligtvis jägarintresset i familjen– har han kommit långt. Nu är det dags för hans tredje raka OS.

Stefan Nilsson var fram tills nyligen rankad världsetta. Nu är han på andra plats, på grund av pandemisituationen som hindrat deltagande i tävlingar där ranking avgörs.

På OS i Rio 2016 slutade han sexa, och med sig har han tre världscupsegrar, ett guld och ett brons i Europeiska spelen samt ett VM-guld i lag. Nyligen tog han även ett EM-guld i mixedklassen tillsammans med skytten Victoria Larsson.

OS har alltid varit ett självklart mål, säger han.

– Det är det största för alla, oavsett vilken sport man är inom.

Siktet är inställt på guld. Men konkurrensen är hård.

– Detta är nog ett av de OS som haft hårdast konkurrens där jag varit med.

TT: Hur ser konkurrenterna på dig?

– De vet att "Vi måste prestera om vi ska så honom. Om han gör som han brukar – och presterar på den nivån han brukar kommer vi ha problem", säger Nilsson och fortsätter:

– För om jag tar finalen, vilket varit ganska ofta nuförtiden, så är jag svår att slå.

TT: Skeet är en relativt liten OS-gren. Hur tror du svenska publiken uppfattar dig?

– En del vet vem man är, men man är inte superkänd. Det är inte så att folk stoppar en på Arlanda och tar ett foto.