Ni har sett dem; flickorna som med uppfällda paraplyer promenerar ut på speedwaybanan, lättklädda eller i alla fall i tighta munderingar, och står en stund framför varje förare inför start innan de går och sätter sig vid sidan om banan igen.
Heat efter heat. De tar dessutom emot förarna när de presenteras på podiet inför en tävling, och följer dem till prisutdelningen. Sedan är uppdraget över.
I svenska elitserien förekommer inte grid girls alls. I Polen och England däremot, är tjejerna en given del av eventet.
Vad fyller ni för funktion?
Kimmie Säll funderar en stund.
– Kanske ingen alls. Jag vet inte vad jag ska svara på det egentligen. Vår närvaro gör kanske lite extra till tävlingen. Piffar till den lite.
För Kimmies del har dock uppdraget en alldeles särskild funktion; den för henne närmare sporten hon älskar.
Hon har alltid fascinerats av motorer. Pappa har åkt motorcykel så länge hon kan minnas och själv kör Kimmie fyrhjuling och supermotard. För ett par år sedan tog några vänner med henne till speedwaybanan i Motala och en av Piraternas matcher. Sedan dess är hon stenhårt fast.
– Jag såg direkt till att få in en fot i kioskverksamheten under matcherna och hjälpte till där det behövdes, säger hon.
Förra året gjorde föreningen en satsning på publikvärdar och Kimmie anmälde intresse. Hon har gått utbildningar i hjärt- och lungräddning och beteendevetenskap och rör sig nu bland åskådarna under matcherna.
– Vi har förstaförbandsväska med oss om någon behöver plåstras om, och så hjälper vi dem som har frågor och funderingar. Det är väldigt kul och man lär känna mycket folk förstås.
Hon rättar till duken på bordet hemma i vardagsrummet i villan i Tjällmo där vi sitter och pratar. Den, liksom ljushållaren, är från en av motorsportens stora sponsorer. På teven rullar en repris av GP-tävlingen på Friends arena i september.
– Jag var där, men jag har ju inte sett det på tv än, säger Kimmie och skrattar.
Skulle nu någon trots allt tvivla på Kimmies hjärta för sporten så kavlar hon upp ärmarna.
Vänsterarmen är helt vigd åt speedway. Från axeln och ner till handleden har hon allsköns attiraljer tatuerade. En GM-motor, två skiftnycklar, skyddsglasögon, den svartvitrutiga målflaggan, pokaler och en kedja i form av ett hjärta runt armbågen. Bland annat.
Hon stryker över armen.
– Bilderna betyder väldigt mycket. De är en del av mig.
Tatueringarna höll dock på att sätta käppar i hjulet för karriären som grid girl.
Att Kimmie alls fick upp ögonen för uppdraget var en ren slump.
En kompis hade fått syn på ett inlägg på facebook om att tjejer söktes till lag-EM, Best pairs, i Eskilstuna och taggade Kimmie.
– Jag tänkte direkt att det kunde vara kul och skickade in en bild. I efterhand har jag fått höra att de tvekade på grund av tatueringarna, men det gick ju bra till slut ändå.
Är du anställd?
– Ja, av One sport som är ett polskt företag. Jag får reseersättning, gratis boende och någon tusenlapp för ett event.
Hur ser ett arbetstillfälle ut?
– Först tar vi emot förarna när de ska presenteras inför en tävling. Sedan sitter vi i stolarna intill banan och när det är två minuter kvar går vi ut på respektive bana. Senast hade jag rödsvarta kläder och stod alltså på röd bana. 30 sekunder före start går vi tillbaka till stolarna igen. Efter tävlingen är vi med vid prisutdelningen och fotograferingen. Sedan gäller det att springa för då sprutar champagnen!
Det finns gott om fördomar. Märker du av det?
– Ja, det händer. Jag får en del kommentarer om att ”här står jag och visar upp mig” och förslag på vad mer jag kan visa.
Hur ser du på det?
– Det får stå för dem, jag tar det med en nypa salt. Det vore en sak om vi sprang omkring nästan nakna, men det gör vi inte. Det skulle vi aldrig få förstås.
Borde det finnas paraplyflickor i svenska serier också?
– Varför inte i elitserien? Men inte i lägre serier där förarna är yngre.
Kimmie följde Piratförarna Greg Hancock och Chris Holder till GP-tävlingen i Polen nyligen, som åskådare. Hon har inga fler egna uppdrag den här säsongen, men fortsätter gärna som grid girl framöver.
– Huvudsaken är att jag får vara nära sporten, säger hon. Min högsta dröm är att få en ännu större roll. Varför inte som lagledare i något ungdomslag. Det vore riktigt kul!