På ett besök på World cup blir man lite rörd, och stolt faktiskt som Motalabo, över att IFK återigen pratas om med sådan respekt. Jag var på World cup i Sandviken för ett par år sedan, men då kändes IFK ljusår från att bara bli inbjudna.

Nu är IFK Motala med och bankar på porten till den yppersta eliten.

Åby Tjuredas tränare Sergej Infalin pratar om utveckling, smart ledning och bra policy. IFK småutvecklar sitt spel, har värvat smart i år och behållit sin stomme. Han beskriver IFK som en lagmaskin, men även att en bra fungerande förening bäddat för resultaten.

Artikelbild

| Sergej Infalin minns World cup i Ljusdal som en folkfest. Men han säger att dagens spelare inte vill spela på dålig is. För Åby Tjureda är det stort att spela World cup.

P15-landslagets förbundskapten Pär Gustafsson, Villa- och Saikprofilen, säger att IFK var fjolårets mest positiva överraskning. "Motala spelar en härlig och positiv bandy, de vågar spela sig ur och har ingen panik. Det är bra jobb av Sjöholm. De syns att de funkar bra ihop. Bandyn behöver fler lag som kommer i kapp så det inte blir samma hela tiden i toppen", säger Gustafsson. 

Ett Motala i World cup igen knyter ihop saker och ting, det knyter ihop 1990-talet med 2019. Men annars är det inte mycket som är likt mellan Ljusdals turnering utomhus och Sandvikens inomhus. Då var det folkfest, och mängder av skrönor cirkulerar från röj, men ofta var det dålig is och usel bandy som ingen minns. Nu är det bra bandy, men festen runt om är inget särskilt.

Som Henrik Hagberg säger om Ljusdalsåren som han fick vara med om som spelare: "Det är som lumparminnen, alla minns bara det roliga. Inte det jobbiga."