Eva Lundberg, nationell samordnare för ATK-verksamheten på Trafikverket.
Under 2024 bötfälldes 4183 förare för fortkörning med fartkamera på de östgötska vägarna. Ett år tidigare, 2023, var det 2656 förare som bötfälldes.
Anledningen är inte att fler personer kör fortare 2024 jämfört med 2023 – utan att fler ärenden utreds.
– Vi har ökat kapaciteten 2024 i förhållande till 2023. Vi har nu mer resurser för att utreda, och då har vi ju mäktat med att utreda fler ärenden, säger Lis-Marie Svonni, gruppchef på polisens ATK-sektion.
ATK står för automatisk trafiksäkerhetskontroll och är den avdelning inom polisen som utreder hastighetsöverträdelser som fångas av fartkameror. ATK-sektionen finns bara i Kiruna, och därifrån styrs alla fartkameror i hela Sverige.
Alla fall utreds inte
Fler utreds alltså efter att ha fastnat på bild i en fartkamera. Men det är inte alla som fångas i en fartkamera som bötfälls:
– Vi brukar säga att det är ungefär 35% som lagförs av alla utredningsbara ärenden. Vi kan ju inte utreda alla ärenden som tas av våra trafiksäkerhetskameror. Det krävs ju att bilarna är identifieringsbara, och så måste ju även föraren vara identifierbar. Motorcyklar kan vi ju till exempel inte utreda, de har ingen registreringsskylt fram.
Förutom att polisen nu har mer resurser för att utreda så har även antalet fartkameror i Östergötland ökat, vilket bidrar till den högre siffran 2024. Enligt Lis-Marie Svonni planeras 200 nya fartkameror i Sverige årligen, ända fram till 2030.
Kriterier för fartkameror
Eva Lundberg är nationell samordnare för trafiksäkerhetskameror på Trafikverket.
Hon berättar att grundkriterierna för att en väg ska få en fartkamera är att det ska vara en medelhastighet som är över skyltningen. Vägen ska inte vara mötesseparerad och det ska vara ett stort flöde med över 3 000 fordon per dygn för att de ska titta på det. Sedan görs närmare utredningar med de vägar som uppfyller kriterierna.
– Vi tar in underlag från alla regioner kontinuerligt och utgår från dem när vi gör en bedömning. Det pågår utredningar hela tiden i hela Sverige, säger hon och kan inte säga om det är något på gång i Östergötland inom den närmsta framtiden.
För att sätta upp kameror kan det ibland behövas tillstånd från markägare. Man tar även in offerter från elnätsägaren för att få fram en kostnad för att dra el till kamerorna som ska gå längs sträckan.
– Den största utmaningen är elnätsägare. Kostar det för mycket så kan vi inte gå vidare. Det händer hela tiden, säger hon.
Hjälper fartkamerorna? Eller saktar man ned precis innan kameran för att sedan gasa igen efteråt?
– Nej, det är inga problem. De mätningar som gjorts visar att folk inte gör så. Sedan finns det såklart en del som gör det, men om man ser till den stora massan så håller man sedan hastighetsgränsen hela tiden, avslutar Eva Lundberg.