Familjen känner nu en stark oro för framtiden om barnen kan tvingas lämna landet.
Det har precis varit skolavslutning i Borensberg. I strålande solsken har 14-åriga Asha gått ut sexan på Dansäterskolan för att i höst börja på Hällaskolan. Kombo har slutat åttan på Hälla och väntar på att få börja i nian i höst.
De är som vilka barn som helst. Asha spelar fotboll och innebandy och håller på med dans.
– Jag ritar, hänger med vänner och shoppar, säger hon om fritidsaktiviteterna.
Kombo spelar fotboll i Maif och även kommit med i östgötalaget där han nyligen var med på "elitlägret" i Halmstad.
– Fotbollen är viktigast för mig, allt är bra här, säger han.
Men i huvudet på Asha och Kombo finns tankar som inte finns hos klasskamraterna. Det de tänker mycket på är att det hot om utvisning, som hängt över dem i flera år, nu kan bli verklighet i sommar.
Asha och Kombo har bott i Sverige hos sin pappa Juma Kombo Haji sedan 2019. Han kom till Sverige efter att han träffat sin sambo Sabina Enarsdotter på Zanzibar i Tanzania. Här har han hela tiden haft arbete, i dag som skogsarbetare och han är svensk medborgare.
Men för barnen har det varit en enda lång process. Först var de här på turistvisum, men började direkt inslussningsskola. Sedan har familjen ansökt om permanent uppehållstillstånd, men fått nej ända upp i Migrationsöverdomstolen. De anser att det finns frågetecken kring vårdnadsförhållandena och mammans identitet som har lett till ett beslut om utvisning.
– Om man har föräldrar som bor på olika platser måste den andra föräldern säga att det är okej att mina barn flyttar till det här landet. De intyg som inkommit har vi bedömt som inte tillräckliga för att säkerställa att båda vårdnadshavarna gett sitt godkännande, säger Jacob Sandström, presskommunikatör på Migrationsverket.
Men enligt familjen har barnen biologiska mamma frivilligt avsagt sig vårdnaden till pappa Juma i Borensberg.
– Mamman lämnade familjen för Moçambique 2011 när Asha var runt halvåret gammal. Först sommaren 2018 kom hon tillbaka till Tanzania och det var då de beslutade att Juma skulle ta över vårdnaden för barnen.
Hur kommer det sig att mamman avsade sig vårdnaden?
– Hon har nog aldrig velat ta hand om barnen eftersom hon åkte iväg tidigt under deras uppväxt, barnen känner inte sin mamma och har inte växt upp med henne, säger Sabina.
I Migrationsdomstolens dom slås det fast att handlingarna gällande ensam vårdnad till pappan och barnens resa till Sverige inte är utfärdade av någon myndighet i hemlandet. De undertecknade intygen har dessutom skrivits under vid olika tillfällen av en person med olika namn.
Enligt Sabina har mamman tagit sitt tidigare namn från sitt födelsebevis, något som Migrationsverket ska ha fått information om. Sedan dess har familjen efterfrågat en dna-analys för att säkerställa släktförhållanden och identiteten på mamman. Något som Migrationsverket sagt nej till.
– Det hade varit ett enkelt sätt att konstatera att hon är mamman till barnen även om hon bytt namn, säger Sabina.
Migrationsverket säger att en dna-analys fortfarande inte säkerställer att mamman har upplåtit vårdnaden till pappan, det finns dessutom tvivel om att det är samma person ska ha skrivit under vårdnadsintygen.
– Det finns ett intryck att mammans underskrifter inte ser likadana ut. Så då har de ansett att det inte finns skäl att gå vidare med en dna-analys utan att istället stanna vid den bedömningen, säger Sandström.
"Jag har försökt att få tag i Tanzanias ambassad för att se hur de ser på saken att det finns en pappa här i Sverige som kan ta hand om barnen", säger Sabina.
Familjen menar att det inte finns några anhöriga i Tanzania som kan ta emot barnen, förutom en 80-årig sjuk farmor som inte har någon möjlighet att utföra vårdnaden och två halvbröder som barnen aldrig träffat eller haft kontakt med.
– Min sambo har haft sysselsättning och gjort rätt för sig i Sverige sedan han kom hit. Vi har levt som familj i över fem år. Politikerna sa att lagarna skulle stoppa missbruk, inte förstöra fungerande familjer där barnen redan är integrerade, säger Sabina Enarsdotter.
Det har funnits ett utvisningsbeslut på barnen sedan 2021, men det har inte genomförts. Barnen har under denna tid kommit in i det svenska samhället i både skolan och idrotten.
– Vi känner ingen i Afrika och vill gärna stanna här, säger Kombo.
Kombo ser ingen anledning till att Migrationsverket ska utvisa dem: "Vi känner ingen i Afrika och vill gärna stanna här".
– Det är tråkigt. Vi har ingenstans att bo där och det finns ingen anledning att vi ska flytta dit. Vi vill stanna med pappa och Sabina, säger hans lillasyster.
Nu har Migrationsverket kallat till möte, ett så kallat återvandringsmöte där barnens flytt till Tanzania ska tas upp. Myndigheten menar att Asha och Kombo kan flyttas till barnhem i sitt förra hemland om inte barnen kan placeras hos någon anhörig.
Asha är tyngd över utvisningsbeslutet som kan tvinga syskonen att lämna sitt hem i Borensberg för ett eventuellt barnhem i Tanzania.
– Jag är svensk medborgare och har ensam vårdnad. Att staten försöker skicka mina barn till ett barnhem i ett land där de inte har någon, medan jag får stanna här, är helt orimligt, säger Juma Kombo Haji.
Är det rimligt att barn som har en förälder i Sverige kan lämnas ut till ett barnhem?
– Idag jobbar vi med att förbereda återvändandet och för att ett barn ska kunna återvända ensamt så krävs det ett ordnat mottagande i hemlandet. I första hand kollar vi på släkt och i andra hand sociala myndigheter i landet, säger Jacob Sandström, presskommunikatör på Migrationsverket
Familjen säger att det inte finns någon släkt som kan ta hand om barnen?
– Det är ett pågående arbete att reda ut den saken nu och vi har kontakt med familjen i frågan. Förstår att det här kan uppfattas som ett hårt eller tråkigt svar, men lagstiftningen är inte utformad för att livet i hemlandet ska vara bättre eller lika bra som i Sverige. Utan det vi ska se till är att barnen har mottagande som är tillräckligt tryggt och tillräckligt säkert.
"Vi vill stanna med pappa och Sabina"
Följer ni upp efteråt om en plats är säker och trygg för barnen?
– Om du är medborgare i ett land så är det landet som ansvarar för sina medborgare och att deras rättigheter tillgodoses på plats i hemlandet.
Frågan kvarstår. Är det rimligt att skilja barnen från sin förälder och en trygg och stabil tillvaro i Sverige?
– Sådana beslut är alltid svåra att fatta och skapar såklart mycket känslor. Det kan vara svårt att förstå att beslut kanske går emot vad barnet själv vill ibland. Det kan ändå vara enligt lagen korrekt och förenligt med barnets bästa och barnkonventionen, säger han.
"Vi har två ungdomar som är integrerade i Sverige och nu ska utvisas till ett land där de inte känner någon. Förslaget nu är att de ska bo på barnhem. Det kan vi inte acceptera och nu får det vara nog", säger Sabina Enarsdotter.
"Det blir stora problem om de måste flytta och vi vill inte det", säger pappa Juma Kombo Haji som eftersom han är svensk medborgare inte har något hot om utvisning mot sig.
Familjen ansöker nu om verkställighetshinder, vilket innebär att det har uppkommit nya omständigheter som gör att utvisningen inte bör genomföras. Ett verkställighetshinder kan exempelvis föreligga om det strider mot mänskliga rättigheter eller barnets bästa. I detta fall hänvisar familjen till barnkonventionen, där det framgår att ett barn inte får skiljas från en förälder om det inte är för barnets bästa.
På den gammaldags tapeten hänger barnens medaljer intill deras porträtt från en skolfotografering.
Även samhället runt ikring familjen sluter nu upp. Fotbollsklubben Maif planerar att erbjuda ett A-lagskontrakt till Kombo redan i höst när han fyller 15. Han beskrivs som en stor talang i klubbens ungdomsverksamhet.
– Han är inte bara en stark spelare utan också en förebild för yngre. Det här är en kille som har framtiden framför sig – i Sverige, säger Maifs klubbchef Elias Hanna.
Även skolpersonal i Borensberg ställer sig bakom familjens kamp. I en skrivelse från en skolkurator står det om Kombo:
"Att rycka upp honom från detta sammanhang strider mot barnens bästa och kan få allvarliga konsekvenser för hans välmående, utveckling och framtid".
Asha har en tillvaro i Sverige där hon umgås med sina vänner där hon cyklar, ritar och spelar innebandy. En tillvaro som helt kan förändras.
Asha Kombo kan inte språket i Tanzania och enligt skolkuratorn på Dansäter känner hon stark oro för en flytt dit.
"Vi vädjar till Migrationsverket att ompröva verkställigheten av utvisningsbeslutet. Det finns en tydlig fara för Ashas liv och hälsa vid ett återvändande, och dessa omständigheter har inte tidigare varit föremål för prövning", skriver man.
"Vi känner ingen i Afrika och vill gärna stanna här."
För eleverna i Borensberg börjar nu ett sommarlov fyllt av bad, sol och ledighet. Så även för Asha och Kombo. Men samtidigt kan de inte släppa att de snart kan tvingas lämna Sverige.
– Vi tänker på det mycket. Vi vill stanna här, säger de, märkbart påverkade av situationen som ligger framför dem.