Vätternrundan kan stoltsera med uppåt 4 000 funktionärer från runt 75 föreningar lokaliserade sjön runt. Vd Oskar Sundblad prisar den ideella modellen som han menar är unik för Sverige:
– Varje år får vi höra från våra deltagare om hur fantastiskt glada de är över det bemötande de får av funktionärerna.
Hemliga avtal
Hur funktionärerna ersätts är dock otydligt. Vätternrundan avtalar om ersättning med var enskild förening och även om avtalen enligt Vätternrundan liknar varandra medger Sundblad att de är olika för olika föreningar, och det är hemligt vad avtalen faktiskt innehåller.
Det står till och med inskrivet i avtalet, att vi inte pratar om det.
Oskar Sundblad
VD Vätternrundan
– Avtal, som ni förstår, går inte vi in på eftersom det är med en partner till oss. Det står till och med inskrivet i avtalet att vi inte pratar om det, säger Sundblad.
Sundblad kan inte ge ett specifikt skäl till varför avtalen inte ska pratas om, utan hänvisar till att det är så avtalen är upplagda och att det vore ett avtalsbrott att gå emot.
Ni bestämmer ju vad som står i avtalen och varför, borde inte ni själva kunna avgöra om det ska vara möjligt att prata om eller ej?
– De flesta är liknande avtal som vi kört i många år. Det skulle vara ett hästjobb att börja uppdatera dem. Så det är något vi bara gör om det skulle bli aktuellt, svarar Sundblad.
Aningens motsägelsefullt lyfts transparens av Vätternrundans tidigare vd Gunilla Brynell Johansson.
– Det är viktigt med avtal som är transparenta så föreningarna kan lita på att Vätternrundan följer en policy, en linje.
Enligt Brynell Johanssons definition av transparens är det dock fortsatt lämpligt med sekretessbelagda avtal.
– Det är så som sedvanliga kontrakt ser ut. Transparens är att man kan känna sig trygg med en modell, exempelvis att det finns åldersgräns för att köra följebil och säkerhetsaspekter i form av vilka vägar banan går på.
Uträkning av föreningarnas ersättning
Eftersom avtalens sekretess även gäller ersättningen är det svårt att veta hur den ekonomiska fördelningen ser ut. Vätternrundan vill inte gå ut med några konkreta riktlinjer för hur ersättningen beräknas, utan Sundblad nämner endast de parametrar som ingår i bedömningen.
Hur räknar ni på hur mycket ersättning en förening ska få?
– Framför allt är det storleken på själva uppdraget som är det stora och sedan en är ju en del uppdrag kanske lite enklare och en del lite svårare, svarar Sundblad.
Sundblad berättar också att justeringar sker eftersom storleken på uppdragen förändras från år till år.
Så, hur avgör ni om uppdraget är större eller mindre?
– Vi vet ju att ett specifikt uppdrag behöver ha tio positioner brukar vi säga, och det betyder tio personer över x antal timmar. Då vet vi att okej det blir ett sort uppdrag. Medan någon kanske har två positioner på fyra timmar säger vi. Då kanske det är ett litet uppdrag.
Nej, vi har inte en viss timpenning, men vi har ett ungefärligt spann.
Oskar Sundblad
VD Vätternrundan
Om antalet arbetstimmar är en betydande faktor i hur ersättningen bestäms kan den vara direkt proportionerlig mellan föreningarna, men Vätternrundan kan inte bekräfta att så är fallet.
Har ni en viss timpenning?
– Nej, vi har inte en viss timpenning, men vi har ett ungefärligt spann.
Vad är det spannet på?
– Det vill jag inte gå in på, utan det gäller varje enskild förening, men det är hyfsat jämnt. Men en del funktionärsuppdrag är lite svårare, som cykelmekan eller samband. Då kanske de får högre inom det spannet.
Föreningarnas perspektiv
Vidare i granskningen framkommer det att flera föreningar samarbetar med Vätternrundan utan att ersättningen tydligt redogörs i årsredovisningarna. Bland annat uppger MAIF Fotboll, Godegårds skidklubb samt OK Motala att de samarbetat med Vätternrundan medan ersättningen inte kan skiljas från andra inkomster. Borens IK och MAIF Hockey har explicit angett inkomster från Vätternrundan medan Motala Scoutkår också specificerat utgifter kopplade till funktionärsuppdragen.
Har ni fått frågor eller andra reaktioner från föreningarna om att det kan vara olika ersättningar?
– Nej, inte direkt så. Utan vi försöker ju hålla oss inom ett spann som är ungefärligt. Så att det ska vara hyfsat jämt och rättvist, säger Sundblad.
Med ett odefinierat spann och hemliga avtal är det svårt att avgöra om ersättningen faktiskt är jämn mellan föreningarna. Det skulle lika gärna kunna variera stort. Men det nekar Sundblad till.
– Det här gjordes ett arbete kring, för kanske fem år sedan, där man tittade på en del föreningar och justerade för några, för att det skulle bli så rättvist som det bara gick.
Det var under ledning av Brynell Johansson som utgående avtal följdes upp strukturerade avtal skapades i de fall dessa saknades.
– Vi försökte räkna in utefter hur mycket arbetstimmar klubben lägger ner. Det är en viss skillnad mellan att köra följebil och dela ut bullar, men när vi räknar av tiden ska det inte vara väldigt annorlunda jämfört med en annan förening, säger Brynell Johansson.
Fördelning av Vätternrundans inkomster
I praktiken betalas funktionärsersättningarna ut av MAIF Idrottsallians, den ideella förening vars syfte är att driva Vätternrundan. Alliansens medlemmar är de sju MAIF-klubbarna medan intäkterna består av loppens deltagaravgifter, viss sponsring och bidrag.
Det går inte att utläsa exakt vilken summa funktionärsersättningarna landar på då det kategoriseras in under externa kostnader tillsammans med bland annat utgifter för Mipab på cirka 2,8 miljoner och en miljon till cykelförbundet. Sundblad understryker att pengarna går till just arrangemang och föreningar.
– Det är inte företaget där bakom som lägger pengarna på hög utan det allra mesta går ju faktiskt tillbaka till föreningslivet.
Enligt Vätternrundan är ungefär tio miljoner kronor en femtedel av startavgifterna, och den summa som går tillbaka till idrotten.
– Förra året var det cirka 9,3 miljoner kronor, men om man räknar i snitt bakåt i tiden så är det omkring tio miljoner kronor.
I dessa miljoner räknas även de pengar in som går till MAIF IAs medlemsklubbar.
Får medlemsklubbarna något utöver funktionärsuppdragen?
– De kan få ytterligare tilldelning genom beslut på MAIF IAs årsmöte. Det är en del i risktagandet med att driva den här typen av verksamhet, säger Sundblad och förklarar att fördelningen då skulle baseras på bland annat antal medlemmar och ungdomar.
På senare år, efter pandemin, har MAIF IA haft minusresultat på närmare tre miljoner kronor. Vätternrundan Marknads AB, bolaget som MAIF IA äger för att hantera momsberättigade sponsoraffärer, drog år 2020 in knappa fyra miljoner kronor istället för tio. En buffert finns dock sedan länge och enligt Sundblad följer MAIF IA den långsiktiga ekonomiska planen, och påverkan har varit liten på deras funktionärssamarbeten.
– Föreningarna har fått ersättning för sina avtalsenliga uppdrag under pandemin, även det år vi ställde in.
Medan bolagets årsredovisning är offentlig och kan granskas i mer detalj har vi endast tagit del av MAIF IAs resultatrapport under ett fysiskt möte, efter att MAIF IAs ordförande Ann-Charlotte Thorén hänvisat oss till Sundblad.
– Då MAIF IAs årsredovisning inte är offentlig kan jag inte bara skicka ut årsredovisningen utan lov från styrelsen. Men jag visar gärna upp och förklarar om det skulle vara något du undrar över. Vi är helt transparenta i allt vi gör, men det är svårt att få tag på siffrorna på något annat sätt, förklarar Sundblad.
Vätternrundan i maktposition
Hur stor makt Vätternrundan har över ersättningarna är direkt beroende av efterfrågan. Därav är det relevant om det finns föreningar på kö till uppdragen eller om Vätternrundan behöver rekrytera aktivt.
Ja, vi får frågan nästan varje år.
Oskar Sundblad
VD Vätternrundan
Har ni föreningar som vill vara med som funktionärer men som inte är det?
– Ja, vi får frågan nästan varje år. Det är många som ser det som en bra och kanske framförallt rolig inkomstkälla som ändå är ganska koncentrerad, svarar Sundblad.
Vätternrundan får årligen tacka nej till föreningar som erbjuder sig ta uppdrag. Uppdrag nära tätort, och enklare arbeten som fler och yngre kan engagera sig i, är särskilt populära.
– Vi fyller uppdrag utifrån vart behoven finns och byter inte ut någon förening där det funkar.
Det är Vätternrundan som avgör vilken förening som får vilket uppdrag, baserat på lämplighet och resurser, samt hur tidigare samarbete sett ut.
Finns det specifika kriterier när ni bedömer lämplighet?
– Det beror på uppdraget. Det är alltid bra med lokalkännedom, sedan beror det på hur stora uppdragen och föreningarna är. Men vi har en dialog. Ett tydligt exempel är att cykelservice är lättare att köra med en cykelklubb än en fotbollsklubb.
I dialog med föreningarna
Hur brukar det gå när ni lägger upp avtalen?
– Överlag är det väldigt mycket bra diskussioner, och bra input, börjar Sundblad och fortsätter därefter:
– Vanligtvis vet vi redan nu att ungefär så här många föreningar kommer det vara och så här många uppdrag är det, men vi vet också att det kan vara en del justeringar som behöver göras hela vägen in.
Sundblad menar att Vätternrundan är flexibel om inte föreningarna kan lösa uppdragen. Avtalet finns i botten och så för Vätternrundan en kontinuerlig dialog med föreningarna.
– Nästan varje år så blir det kanske ett fåtal som tycker att det blir väldigt mycket jobb, men då ringer man sin mamma eller pappa eller syskon liksom som får hjälpa till.