Svar på "Är stora förskolor och skolor verkligen bra för barnen?"
Vi ställer om till större skolor i Motala för att skapa en mer hållbar och effektiv skolstruktur. Den ekonomiska verkligheten och behovet av att förbättra våra lokaler kräver att vi agerar nu, men fokus förblir på att skapa trygga och inkluderande skolmiljöer som gynnar lärandet.
Skolstorlek – ingen entydig definition
I debatten om Motalas skolstruktur finns olika uppfattningar om vad som utgör en ”liten” respektive ”stor” skola. Forskning använder olika gränser, där vissa rapporter definierar små skolor som färre än 200 elever, medan andra inkluderar skolor med upp till 600 elever. I Sverige betraktar Boverket skolor med fler än 600 elever som stora, medan SKR drar gränsen vid 400. I USA anses en skola med färre än 500 elever vara liten. Nya Vätternskolan byggs för ca 400 elever, alltså med amerikanska mått mätt en liten skola. Att utgå från vad amerikanska studier säger om stora skolor blir därför missvisande.
Mer än skolstorlek påverkar tryggheten
En del forskning tyder på att yngre barn kan påverkas negativt av större enheter, vilket måste tas på allvar. Samtidigt finns det studier som visar att riktigt små skolor kan ha en negativ effekt på både välmående och studieresultat. I Motala svarar elever varje år på frågor om trygghet. Skolgårda med 720 elever rapporterade högst trygghetskänsla, medan Karlslund med 65 elever hade betydligt lägre resultat i den senaste undersökningen. Detta visar att skolstorlek inte är den enda avgörande faktorn för elevers trygghet.
Forskningen om mobbning ger inte heller något entydigt svar på om små eller stora skolor är bättre. Skolverket har inte funnit några klara skillnader, medan Göteborgs Stad noterar att små skolor är bättre på att upptäcka mobbning, men att stora skolor ofta är mer effektiva i att hantera den. Skolor av olika storlek har för- och nackdelar; mindre skolor kan erbjuda starkare sociala band, medan större skolor erbjuder fler möjligheter till social samhörighet.
Svaga samband mellan skolstorlek och resultat
Enligt SKR påverkar skolstorleken inte skolresultaten, förutom i meritvärden för årskurs 9, där de allra minsta skolorna presterar sämre än större. Även i Motala ser vi att det inte är storleken som avgör kunskapsresultaten, utan andra faktorer spelar in, som socioekonomiska förutsättningar, pedagogisk kvalitet och skolans arbetsmiljö.
Ekonomiska fördelar och effektivare organisation
En viktig aspekt i omställningen är ekonomin. Samordningsvinster som följer med större enheter kan innebära effektivare resursanvändning, vilket gynnar såväl elever som personal. Större skolor gör det också lättare att rekrytera behöriga lärare och erbjuda fler specialresurser. I takt med att våra äldre lokaler behöver uppgraderas måste vi effektivisera och anpassa verksamheten till den ekonomiska verkligheten. Vi måste skapa en skola som är både likvärdig och hållbar.
En trygg och hållbar omställning
När skolor slås samman är det viktigt att bevara ”det lilla i det stora”, med fokus på trygghet och välmående. Barnkonsekvensanalyser genomförs i samråd med berörda elever, och riskanalyser tas fram i dialog med personal och fackliga organisationer. Vårt mål är att säkerställa att Motalas skolor förblir trygga och inkluderande miljöer, samtidigt som vi möter de ekonomiska utmaningarna på ett ansvarsfullt sätt. Samtidigt lägger vi stort fokus på att förbättra resultaten i skolan och att öka närvaron för att fler ska klara skolan med fullständiga betyg.