Pulsen stiger och andhämtningen blir snabbare. Plötsligt känns situationen outhärdlig och enda tanken är att fly så långt bort som möjligt. Och den självklara lösningen är just att fly.
– Rädsla är en viktig försvarsmekanism vi har, säger Sanja Halenius, kurator och KBT-terapeut i Motala.
Sanja Halenius arbetar med människor som lider av fobier och ångest. Rädsla, menar hon, är en av grunderna till människans överlevnad.
– Det är en funktion för att skydda sig mot faror. Och när kroppen förbereder sig för fara frigörs stresshormon, vilket leder till att hjärtat slår snabbare, andningen ökar och musklerna spänns, berättar Sanja.
Kroppen gör sig helt enkelt redo för strid eller att springa sin väg. Den går in i en ”fly eller fäktareaktion” som Sanja uttrycker det.
– Det här är en helt grundläggande reaktion som fanns redan hos stenåldersmänniskan. Och de som var rädda av sig var ofta de som klarade sig bäst. Därför är det helt naturligt att vara rädd för exempelvis farliga djur eller höjder.
Dock är hoten mot nutidsmänniskan sällan lika konkreta som de var för stenåldersmänniskan. Ändå lider många människor av återkommande problem med fobier och ångest.
– Dagens hot handlar i högre grad om stress och rädsla som hänger ihop med vår prestation än om konkreta hot mot vår överlevnad, och det är ju inget man kan springa ifrån eller slåss emot. Det kan också handla om ekonomisk stress eller att inte hinna med allt man tycker att man borde.
Vad är då skillnaden mellan rädsla, fobi eller ångest?
– Fobi är en slags ångest, fast den är knuten till en specifik situation. En människa kan ha en fobi och ändå fungera i vardagen. Men i andra fall kan det röra sig om ångesttillstånd, en generell oro över vad som kan hända, och då glömmer kroppen hur man varvar ned. Vanlig rädsla sjunker undan medan ångesttillstånd är mer knutet till tankar och känslor, dygnet runt. Alla har ångest ibland, men alla har inte ångestsyndrom, säger Sanja Halenius.
Problemet, menar Sanja, är att hjärnan inte kan skilja fullt ut på tankar och verklighet. En panikångestattack med ett starkt ångestpåslag kan få som följd att den som drabbats undviker liknande situationer, och i förlängningen kan en fobi utvecklas.
– Att fly undan tankarna eller situationen ger en snabb belöning. Men samtidigt innebär ett sådant beteende att rädslan på sikt förstärks. Det lindrar för stunden att skaffa sig en känsla av kontroll. Men ju mer vi undviker, desto mer tror kroppen att det rör sig om ett verkligt hot, förklarar Sanja.
Men det finns hjälp att få. För den som lider av fobier eller lindrigare ångesttillstånd är kognitiv beteendeterapi en beprövad metod som går ut på tillvänjning.
– Det handlar om att hitta ett sätt att vara kvar i obehaget. Kroppen har ett eget system som gör att om vi inte flyr, utan utsätter oss för det som vi uppfattar som en fara, så kommer rädslan att sjunka. Och det går att komma långt på egen hand bara genom att förstå vad det är som händer, kanske med en självhjälpsbok, menar Sanja.
Andra sätt att på egen hand förebygga eller underlätta ångesttillstånd är avslappningsövningar eller motionsträning.
– Regelbunden träning och avslappning gör att grundstressnivån sänks. Sedan kan man alltid söka hjälp på en vårdcentral för att utesluta kroppsliga besvär. Idag utvecklas även bra metoder för KBT-behandling över internet.