Vi laddar som bäst inför midsommar, men det är inte riktigt dags att släppa den lokala politiska dramatiken ännu. Den kan ta sig många olika uttryck och i lilla Vadstena har nivån av dramatik varit osedvanligt hög under det senaste året.
I korthet handlar det om ett antal avhoppade S-ledamöter som har blivit politiska vildar i fullmäktige, vilket i sin tur har lett till ändrade maktförhållanden i kommunen. Dessutom finns intressanta överklaganden av det som har hänt, vilka kommer att hanteras i domstolsvärlden.
Det finns utifrån den uppkomna situationen en tydlig irritation från en del håll i Vadstenas politiska liv, gentemot de politiker som har lämnat Socialdemokraterna och i stället bildat en sammanslutning av vildar. Som utomstående är irritationen begriplig, men samtidigt är agerandet i sig också begripligt. Så underlig kan politiken vara ibland.
Lagmässigt är det inte definierat hur grupper av politiska vildar ska hanteras i den kommunala vardagen. Partier och valteknisk samverkan beskrivs i lagboken, men det finns däremot ingenting om hur oberoende grupper som den i Vadstena ska hanteras. Kommunallagen ger ett indirekt stöd för politiska vildars arbete som grupp – eftersom det inte är otillåtet – men det är upp till respektive kommun att hantera hur det ska fungera.
Oavsett hur de aktuella överklagandena kommer att sluta i förvaltningsrätten kommer gruppen av politiska vildar, Oberoende socialdemokrater, inte att få några pengar i form av partistöd från kommunen. De 37 500 kronor per år som ett parti med fem mandat kan få betalas inte ut. Orsaken är kommunens riktlinjer, ett dokument som beslutades av fullmäktige 2018.
Kommuner får kräva en formell partibildning för att en grupp ska få vissa rättigheter som exempelvis partistöd, även om det inte är ett lagkrav. I fallet Vadstena krävs både partitillhörighet och att platserna som kopplas till stödet är fördelade till partiet i allmänna val. Därmed kan inte partistöd tillfalla ett nybildat parti.
Angående överklagandena används sådana ibland som en metod att förhala, försena och försvåra. I Vadstenas nu aktuella fall handlar det däremot om någonting helt annat. Det handlar om att förtydliga hur vårt demokratiska system fungerar i praktiken.
Med tanke på hur hotad och utsatt demokratin är i världen år 2025 behöver vi börja på hemmaplan för att försvara och förstärka den. Oavsett om stora delar av – eller kanske till och med hela – överklagandet avslås betyder det inte att processen har varit förgäves. Även ett avslag kan ge oss viktig information.
På vägen dit har både kommunen och samhället fått bättre kunskap. Förhoppningsvis kan vi också identifiera eventuella kryphål eller andra konstigheter som kan hanteras bättre framåt. Det är en naturlig del av en fungerande demokrati.